Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och bild - N:r 10, 11, Nov. - Litteratur. Insänd böcker - Ur bokmarknaden - Af A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO DAGBOKEN.
Från W. Silfversparres nya grafiska anstalt:
john böttiger: Konstsamlingarne a de svenska
kungliga slotten, I.
— —: Hedvig Eleonoras Drottningholm. Ny
upplaga illustrerad af Agi Lindegren.
Från Skand. teosofiska samfundets förlag:
Annie Besant ; Sjålfvet och dess höljen. Fyra
föreläsningar. Öfvers, af E. L. Pris i kr.
P’rån teosofiska bokförlaget:
Annie Besant: I förgården. Öfversättn. Pris 1.50.
Från Alb. Cammermeyers forlag, Kristiania:
Skuespillerinden Fru Lucie Wolfs Livserindringer.
Hefte I.
Per Sivle: Gut. Pris 1 kr.
Från J. M. Stenersen & C:is forlag, Kristiania:
Snorre Sturlason: Norges kongesagaer. Öfvers,
at D:r Gustav Storm. Häft. 6 och 7.
Från Ernst Bojesen, Kjøbenhavn:
Niels Møller : Røster. Digte.
Adam Oelenschläger : Erik og Roller.
Från Gyldendalske boghandels forlag,
Kjøbenhavn:
Ph. Weilbach: Nyt dansk kunstnerlexikon. 2 delar.
Från Det Schubotheske forlag, Kjøbenhavn:
Svend Leopold: Prinsesse Charlotte. Roman.
Erik Skram : Agnes Vittrup. En
Kjælighedshisto-rie.
Från Söderström & Komp:s förlagsaktiebolag,
Helsingfors:
Nenne Moberg: Kurt Rudnås. Pris 3 Fmk 25 p.
Från utgifvarne:
Meddelanden från svenska slöjdföreningen. 1897. I.
Redaktör E. G. FOLCKER.
Jägaren. Illustrerad nordisk halfårsskrift, utg. af
Hugo Samzelius. 1897, Jubileumshäfte.
Reinhold Geijer: Upsala universitet \ 872 — 1897.
— —: Filosofiska fakulteten.
UR BOKMARKNADEN.
August Strindberg: Inferno. Sthm, C. & E.
Gernandts förlagsaktiebolag. Berlin, Georg Bondi.
VI äro fjärran från den tid, som vördade
och lydde det på en gång stränga och
hugnesamma budet: Andens dyrkan framför
allt. Den ene har sin köpenskap, den andre
sin åker, en har sitt rykte, en annan sin
älskog som urskuldande förevändning att icke
gå till bröllop hos konungsmannens son. Till
och med de bäste glömma ej för sin dyrkan
af anden de plikter mammon lägger på sina
offer. Genom en upprörande förvrängning
af Jesu ord har man helgat uppfyllandet af
de alldagligaste sociala funktioner med det
bländande namnet plikt. Och borgarne tro
sig tjäna honom, när de vinsta i sitt anletes
svett, när de flitigt föröka sig, och när de
söka göra sig värdiga en ståtlig jordafärd.
Men vi vänta ett nytt Enten—Eller.
För den, som skref »Inferno», är tjänsten
af anden hela lifvets mening. At denna gudom,,
som han alltid dyrkat — och som han först
nu förmenar sig börja känna — har han offrat
allt, allt hvad här på jorden aktas högt. För
att vara fri har han brutit sig lös ur familjen,
brutit med vänner, trotsat sina gynnare; han
har vid mogen mannaålder sparkat undan hela
det stativ, som håller en uppe i social
position, och på hvars solida afstyfning andra
arbeta oförtrutet hela sitt lif. Han stod på
vippen att få känna den hardt nära
oupphinneliga tjusningen af gryende renommé i
den världsstad, där renomméet är snart sagdt
allt. Men han trampade hänsynslöst ned sina
spirande förbindelser och stod efter några
veckor åter lika fattig, ensam och förföljd
som förut. När ryktet spreds om jodens
syntes, fick han ett anbud på 100,000 fr.T
men han beslöt att icke »drifva geschäft med
vetenskapen». Han aflägger ett högtidligt
löfte att i händelse af framgång ej någonsin
emottaga förtjänstens världsliga
utmärkelsetecken. Han motstår — för vetenskapens
och religionens skull — en underskön irländsk
bildhuggarinnas lockelser —–-Allt detta
är brott och bëtiser för världens barn, för
andens ett väckande och vägvisande Mene
tekel. Hvad gör det, om han tagit fel, när
hans tro på att ha rätt är så sublim ? Hvad
gör det, om han syndat på jorden, när han
bevarat obefläckade sina gudomliga illusioner?
Detta är den lära, som kan dragas ur
händelserna i boken »Inferno». Hvad dess
rent litterära värde angår, tyckes mig detta,
trots skildringens styrka och klarhet, ganska
omtvistligt. Hade icke den syndarens
omvändelsehistoria, som här berättas, varit den
svenske antikrist August Strindbergs öppna
själfbekänneise, skulle en jämförelse med
Huys-mans’ senare böcker öfver Inferno kastat en
obarmhärtig skugga. Och de skildringar af
en förföljd själs lidanden, som här gifvas
sjuk-journalmässigt, utan hänsyn till effekten, äro
i Le Horla med samma lif formade af en man,
som icke försummade eller föraktade att vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
