Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - En åttioåring. Af Werner Söderhjelm. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÅTTIOÅRING. 17
lifvets förnämsta innehåll och högsta
glädje, så står allt ännu Topelii hela håg
till det. För några dagar sedan sade han
sig icke kunna förlåta sin svärson, att
denne genom att tvinga honom att sitta
för ett porträtt, tog bort så mycken tid
från hans arbete. Den lyriska
versformen flyter för honom nästan lättare än
prosan, hvilket ock förklarar, huru han
kan strö omkring sig en sådan mängd
af för tillfället författade dikter. Men det
som Topelius egentligen och regelbundet
arbetar på, är dock prosa: dels
uppteckningar från barndomen, särskildt historier
om 1808 års krig, som han då hört, dels
en samling reflexioner, »Min tänkebok»,
dels fortsättningen af den dagbok han
sedan mycket tidig ålder oafbrutet fört
och hvilken dock under de sista åren
inskränkt sig till ett allt knapphändigare
relaterande af händelserna i skaldens lif.
Den art af litterär sysselsättning, som
måhända i alla fall tager den mesta
tiden i anspråk, är korrespondensen.
Postväskan medför dagligen en massa bref,
från bekanta och obekanta af alla åldrar
och samhällsklasser, från förläggare och
julkalender-utgifvare, från börjande
poeter och poetissor, som till sina diktprof
icke sällan foga en anhållan äfven om
materielt understöd, från personer som
framställa en liknande anhållan utan
medföljande diktprof, från forskare, som
begära upplysningar ur minnet eller
dagböckerna, från okända beundrare, som
sända sina fotografier, från öfversättare
i olika land, som anhålla om tillstånd att
ge ut det ena eller andra arbetet, och så
vidare i all oändlighet. Och en stor del
af dessa bref besvaras med några vänliga
rader, mången gång med mer än så, när,
såsom ofta händer, någon rådvill eller
olycklig, vädjande till diktarens varma
hjärta och länga lifserfarenhet, förtroendefullt
meddelar sina hemligaste bekymmer och
ber att få veta hvad som skall göras.
sextonspelet. teckning af akke andersson.
Intressantast och originelast äro i alla
fall de små barnens bref till barnens store
och gamle vän. Det finnes en vidlyftig
samling sådana, hvilken skalden stundom
belåtet leende visar åt yngre bekanta.
De äro fördelade i tvenne grupper, af
hvilka den ena för honom naturligtvis
har det vida större värdet, den som
består af bref, synbarligen skrifna
spontant, af egen drift och utan någon
äldres medverkan. Det är också endast
dem skalden besvarar, men det gör han
i regeln. Och att svaren sorgfälligt
bevaras, kan man vara säker på. Nyligen
blef Topelius bjuden på bröllop af en
ung svensk dam, hvilken som barn
skrifvit till honom och fått ett skämtsamt svar
med uppmaning att icke glömma bort
honom, då hon en gång i tiden skulle
stå brud. Bjudningen kunde visserligen i eke
efterkommas, men ett telegram från
Topelius illustrerade i alla fall högtidsdagen.
Största procenten af barnbrefven
utgöres, skulle jag tro, af dem, som komma
från Sverige. Våra egna småttingar ha
påtagligen mindre kurage än de svenska.
Åtskilliga af brefven beröra de intryck
korrespondenterna rönt af olika böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
