Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om norrskenet. Af V. Carlheim-Gyllensköld. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
en annan dogm, och det är läran om
materiens och kraftens oförstörbarhet.
Sedan tusen och åter tusen rön från alla
områden inom naturen lärt oss, att intet
förstöres utan blott uppträder under en
ny form, vare sig materia eller kraft, har
detta blifvit en sats sä oomkullrunkelig,
att icke några föga vetenskapligt bestyrkta
ockultistfenomen lyckats rubba
densamma. Intet blir af intet, och därför fråga
vi som äkta tidens barn med rätta: Hvar-
pekar. Hvarje barn vet, att den
underbara magnetnålen ständigt riktar sig mot
norr, och den, som seglat det minsta på
hafvet, vet äfven, att kompassen har en
viss missvisning. I själfva verket följer
magnetnålen på jordytan riktningen af
vissa böjda linier, som löpa tillsammans
i den magnetiska polen i det arktiska
Nordamerikas arkipelag. Norrskenets
band bilda i rymden ovaler, som
omsluta nordpolen och den magnetiska
norrsken sedt vid bossekop i finnmarken den 24 januari 1839.
efter teckning af bevalet.
ifrån kommer elektriciteten, som i
norr-skensstrålarne illuminerar polarnattens
mörka himmel?
Att det elektriska ljuset i norrskenet
hade något att göra med magnetismen
i jorden anade redan Halley, den store
astronomen, som 1718 upptäckte, att
norrskenets strålar pekade i samma riktning
som en fritt upphängd, i alla riktningar
rörlig magnetnål, och att den
regnbågs-liknande norrskensbågens topp syntes
just i det väderstreck, dit kompassnålen
polen, och är starkast på ett bälte, som
passerar öfver Island, mellan Nordkap
och Spetsbergen, nordligt från Kap
Tchel-juskin, och sänker sig mot söder i
Nordamerika.
Om dessa förhållanden i naturen hafva
de arktiska forskningsresandena berättat
oss, och den alltid snabba
människoanden har genast kombinerat det med
fysikernas och ingeniörernas
laboratorieförsök. Hvad som omgestaltat vårt
materiela lif på de sista årtiondena är till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
