- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjunde årgången. 1898 /
33

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Sånger. Efter Goethe. Öfversättning af Karl Wåhlin - Hedens ros - Den första förlusten - Majsång - Till Lina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SÅNGER.

Efter GOETHE.

HEDENS ROS.

Gossen såg på heden stå
rosenblomstret röda.
Närmare han måste gå.
Mer, ju mer han såg därpå,
kändes hjärtat glöda.
Röda, röda ros på hed,
rosenblomster röda!

Gossen sad’: Jag bryter dig,
rosenblomster röda!
Rosen sad’: Jag stinger dig",
att du städs må minnas mig,
vill för dig ej blöda.
Röda, röda ros på hed,
rosenblomster röda!

Hur den vilde gossen vred
rosenblomstret röda,
hur det stack och hur det stred,
nederlag till sist det led,
stjälken bröts, den spröda.
Röda, röda ros på hed,
rosenblomster röda!

¥

DEN FÖRSTA FÖRLUSTEN.

Ack, min första kärleks dagar,
hvem kan skänka mig dem åter?
Ägde jag till hjärtats hugnad
än af dem en kort minut!

Aldrig blir min smärta lugnad,
och i sorgens natt jag klagar
att så snart min fröjd tog slut.

Af min första kärleks dagar
gif mig än en kort minut!

W

MAJSÅNG.

Mellan klöfver och säd,
mellan häckar och träd,
på din grönskande väg
hvarthän, älskling?
Säg, o säg!

Ilar kanhända
vilse gått,
vill visst vända
hemåt blott.
Våren lofvar
skog, hvari
älskling ströfvar
glad och fri.

På den klippa vid strand,
där hon räckt mig sin hand,
där hon röfvat min ro,
skymtar någon —
hon månn tro?

TILL LINA.

Om de sånger, här jag sjungit,
nånsin nå ditt öga mer,
kära, där vår dröm förklungit,
slå dig ned vid ditt klavér!

Låt dess strängar få berätta
hvad af boken du förstått!
Dig allena ägnas detta.
Läs det icke — sjung det blott!

Ack, en knappt förnummen susning
är, i boken läst, min sång.
Med din röst den ger förtjusning
och förtviflan på en gång.

Karl Wåhlin.

Ord och bild, "j:e årg.

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 17:08:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1898/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free