- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjunde årgången. 1898 /
35

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Det tjugonde århundradets kvinna. Af Ellen Key

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET TJUGONDE

själslif, hennes skönhetskraf, hennes
sinnen att utvecklas och förfinas. Hon blir
mycket sensitiv, mycket snabbt
vibrerande, och hon skall därför kunna njuta
mycket mera och äfven lida mycket mera
än samtidens människor förmå.

Genom allt detta kommer tjugonde
århundradets kvinna att gifva nya värden
åt samhällslifvet och åt konsten, åt
vetenskapen och åt litteraturen. Men hennes
största kulturela betydelse blir fortfarande
den att genom det gåtfulla och
naturbundna, det aningsrika och impulsiva i sin egen
varelse skydda mänskligheten för
öfver-kulturens faror. Gent emot vetandet
kommer hon att häfda det ovetbara, gent emot
logiken känslan, gent emot realiteten
möjligheterna och gent emot analysen
intuitionen. Kvinnan kommer framför allt
att främja själens växt, medan mannen
främjar intelligensens; hon att vidga
aningens område, han förnuftets; hon att
förverkliga ömheten, han rättvisan; hon att
segra genom öfvermodet och han genom
modet.

Det tjugonde århundradets kvinna skall
icke blott hafva lärt mycket, hon skall
äfven hafva glömt mycket, särskildt af
nutidens såväl feminina som antifeminina
dårskaper.

Hon kommer att med hela sin
varelse vilja kärlekens lycka. Hon är kysk,
ej emedan hon är kall, utan emedan hon
är lidelsefull. Hon är förnäm, ej
emedan hon är blek, utan emedan hon är
fullblodig. Hon är sinnlig, emedan hon
är själfull, och sann, emedan hon är stolt.
Hon kräfver en stor kärlek, emedan hon
själf kan älska med en ännu större. Det
erotiska problemet blir genom hennes
förfinade idealism mycket sammansatt och
ofta svårlöst. Till gengäld blir den lycka,
hon kommer att skänka och känna,
rikare, djupare och varaktigare än något
som hittills kallats lycka. Många drag,
som tillhöra den nutida hustrun och hus-

35

modern, skola troligen saknas hos det
tjugonde århundradets kvinna. Denna vill
alltid förblifva älskarinna, och hon vill
endast sålunda blifva mor. At den svåra
och sköna konsten att på en gång vara
älskarinna och mor kommer hon att
ägna sina yppersta och flesta krafter:
hennes religiösa kult blir att skapa
lifvets salighet. Emedan hon känner och
vördar de psykiska och fysiska
villko-koren för helsa och skönhet, skall hon
med större klarsynthet och djupare
ansvarskänsla än nu välja sina barns far;
hon skall föda och fostra sunda och
sköna människor, och hon skall själf äga
en större fägring och en längre ungdom
än nutidens kvinnor. Hon vill hela sitt
lif behaga, emedan hon alltid vill försköna
tillvaron. Men hon vill behaga endast
genom att under hvarje ålder vara helt
sig själf, och sin oförgängliga ungdom,
sin högsta skönhet uppenbarar hon
uteslutande för den hon älskar. Hon vet, att
den själiska tjusningen är den djupaste,
och ur sitt väsens fullhet hämtar hon den
ständiga förnyelsen af denna tjusning,
alltid oväntade och i oändlighet
nyanserade yttringar af sin individuela gratie.
Med sin blotta närvaro upphäfver hon
formens och vanans tvång och skapar
växlande, genom hennes egen förnämhet
adlade yttringar af samlifvet inom
familjen som. inom samhället och
sällskapskretsen. Hon kommer troligen att tala
mindre än nutidens kvinna, men hennes
tystnad och hennes leende bli mera
vältaliga än dennas. Hon meddelar sig
alltid omedelbar och alltid måttfull;
annorlunda och oföränderlig, spontan och
utsökt. Hennes väsen strömmar fram
sprudlande fritt och friskt som forsens
svall men liksom detta bundet af en fast
inre rytm. Huru långt hon än låter sig
ga — i "glädjens yra eller ömhetens
raseri, i lyckans rus eller smärtans passion
— sä förlorar hon dock aldrig sig själf.

ÅRHUNDRADETS KVINNA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 17:08:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1898/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free