Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ett porträtt af Sigismund. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT PORTRÄTT AF SIGISMUND. 4J
eller förra hälften af 1585. Vid denna tid
hade Sigismund veterligen ej varit utom
Sveriges rike, först 1587 blef han väld till
konung i Polen, och det heter uttryckligen
i hälsningstalet vid kröningen i Krakau,
att han detta år första gången satte sin
fot på polsk mark. — Bilden, som gör
intryck af att vara ett original, måladt
efter lefvande lifvet, torde således vara
utförd i Sverige, och det är just ur denna
synpunkt af stor betydelse, enär det ger
oss ett begrepp om arten af den konst,
som vid denna tid idkades i vårt land af
de hit inkallade eller eljest här verksamma
främlingarna.
Hvilka voro då dessar Af de
konter-fejare, som veterligen arbetade i Sverige
under konung Johans tid, hade svensken
Anders Larsson, gemenligen kallad Anders
målare, redan 1576 dragit sig tillbaka på
grund af ålder och sjuklighet. Lambrecht
målare, en ättling af Rogier van der
Wey-den, den berömde flamske mästaren, hade
vid midten af 1570-talet lämnat landet. Af
de återstående var flamländaren W illern
Boy, som sedan 1558 varit verksam i de
svenska konungarnes tjänst, först såsom
målare, sedan som bildhuggare, nu upptagen af
konungens byggnadsföretag i Stockholm och
å Svartsjö; inga antydningar ge vid handen,
att han under denna senare period någonsin
uppträdt som porträttmålare. Arendt
Lambrechts från Emden hade nyss trädt i
konungens tjänst men synes egentligen hafva
varit sysselsatt med dekorationsarbeten å
de kungliga slotten, och han målade just
vid denna tid i en sal på Kalmar slott
den Simsons historia, hvaraf spår ännu äro
synliga å väggarna i den s. k. grå salen,
men nämnes för öfrigt ej såsom
porträttmålare. Återstår alltså endast Johan
Baptista van Uther, vanligen kallad Baptista
målare, hvilken vi i Sverige kunna följa
i mer än trettio år från 1562 och till 1594,
då hans namn försvinner ur handlingarna.
Denne Baptista var konung Johans
egentlige hofmålare, och räkenskaperna omtala
många af honom utförda arbeten, både
sådana, som hänföras till dekorations- och
rumsmålarens fack, och sådana, som synas haft
karakteren af själfständiga konstverk. Jämte
den ofvannämnde Lambrecht deltog han i
arbetena på triumfporten vid konung Eriks
bröllop (1568). På Stockholms forna slott
målade han konungs- och drottnings-maken
samt det åttkantiga karnapet (d. v. s.
tornkammaren) öfver kyrkogången. Likaså ledde
han den inre dekorationen af Västerås slott
och Kalmar slott, där det ännu bibehållna
praktfulla taket i den s. k. gyllene salen
är utfördt af honom eller under hans
inseende. Han målade slutligen de 32
landskapsvapen, som figurerade vid konung
Johans begrafning. Af mera direkt
konstnärlig art voro de på konungens befallning
utförda altartaflorna i klostret
(Riddarholmskyrkan) 1578, för slottskapellet i Västerås
(1585) och Stegeborg (1586), hvilkas
förlust man högligen måste beklaga. Äfven
krucifix och .»änglaanleten», d. v. s.
kerub-hufvud, omtalas. Men härtill komma äfven,
hvad som för tillfället är viktigast, porträtt.
Redan den 11 juni 1576 ger konung
Johan sin hofmålare befallning »om hertigh
Sigismunds och frökenn Annas abconterfei»,
som han ofördröjligen borde skicka till
Svartsjö. Baptista har således redan nu målat
de kungliga barnen. En viktig upplysning
lämna Kalmar slotts räkenskaper för 1586.
Där finnes nämligen följande anteckning:
»till Johan Baptist måler att conterfäie ut
mind N. Furste och mind N. Fröijkenn:
fint lack 4 ’/a lod, gummij 2 lod, sinobell
30 lod, rysgell 1 pund, olieblådh 6 pund,
f(int) gulglitter 1 Va pund, lim 4 pund».
Det är således fråga 0111 åter ett porträtt
af Sigismund och af hans syster. Skulle detta
ej rent af vara det samma, som nu hänger
i Uffiziernas långa gång: Det förefaller
åtminstone i allra högsta grad sannolikt.
Visserligen stämmer ej tidsbestämningen
fullkomligt, enär Sigismund 1586 fyllde 20 år och
bilden säges vara målad Ætatis suæ XVIII!
d. v. s. på nittonde året, alltså före
midsommar 1585, men man kan lätt tänka sig,
att konstnären eller den, som anbragt
inskriften, förväxlat uttrycken 19 år och på
i9:de året, något som ej sällan sker.
Färgerna sådana de uppräknas i räkenskapernas
notis och sådana de förekomma å taflan
äro tydligen de samma, enär just rödt och
guld samt grönt, d. v. s. blandningen af gult
(ryssgell) och blått, till betydliga
kvantiteter ingå i målningen. Anmärkningsvärdt
är också, att hertig Sigismund, som våren
1586 flere månader vistades i Kalmar
och i sin faders namn där utfärdade en
del skrifvelser, följande år i sin titel just
kallat sig »Sveriges Rijkes närmste arfförste
och tillkommande konungh».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
