Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Två svenska kärlekskorrespondenser från den sirliga stilens tid. Af Oscar Levertin. Med 7 bilder - I. Den sirliga stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L’VÅ SVENSKA KARLEKSKORRESPONDENSER KRÄN DEN SIRLIGA STILENS TID. 71
lar», »silfverbollar», »marmorkulor»,
»alabaster med rubiner», »varm snö» o. s. v.
Liknelsedikten blir en särskildt
praktiserad art (ikon), och i en sådan
sammanställer en poet på 1710-talet, Amaranthes,
den älskade med sextio olika attribut,
bland hvilka kunna märkas —
värfpen-ning, kärleksroman, bödel, tull,
förfallodag, dagg, vapen, bly, tukthus, orator —
och slutligen — en pater.
Weil nun das Augenpaar auch ein Pater ist zu
nennen
Will ich wassiindliches (sie reizen mich) bekennen.
De små epigrammen med de långa
öfverskrifterna, hvilka vi svenskar känna
från Dalin, vimla i alla diktsamlingar med
sina försök att föreviga bagatellen och
minuten. Det är Canitz och Neukirch
som gifva klaven, och de kompakta
uttrycken ersättas af lättare gods — den
artiga fjäderns hyllning »Till Flavia, då
hon arbetade på en grof säck» eller »till
Solimene, då hon blekte sin tvätt i
stormväder». En litteraturgren, som särskildt
starkt påverkades af barocken, var det
poetiska brefvet på vers och prosa. Det
uppstår en hel följd af vittra
brefskrifvare, som popularisera maneret, i hvilket
den tyske Michel i sitt anletes svett lär
sig att blifva Celadon. Epokgörande är
en samling af Hunold, »Nyaste art att
skrifva höfligt och galant.» Redan
Gry-phius’ lustspel visa, att detta skrifsätt
också var populärt utom litteraturen. Det
skämtas i dem med galanta epistlar, som
i Shaksperes lustspel. I hans
Horribili-cribifax finnes t. ex. följande komplimang:
»Var hälsad af den som kysser jorden,
på hvilken det gräs vuxit, som den oxe
uppätit, af hvilken er skosula är skuren!»
Och stilen dräptes först med Gottsched och
den franska klassicitetens intåg i Tyskland.
För de skandinaviska ländernas
litteratur finnes endast en dansk utredning,
Wilh. Andersens föredrag Den sirlige
Stiil, som visar detta uttryckssätts utveck-
ling genom danska poesien. Träd in i
Holbergs Barselstue och hör Else
Skolme-sters tala om »månens sken, som lekte
i det subtila elementet, jag menar luften,
liksom det lustiga marsvinet i Neptunus’
boning, jag menar hafvet» eller hennes
komplimang om den nyfödde Corfitz,
»denna första planta, som blifvit satt i
hennes örtagård, må växa upp och spira fram
de kära föräldrarne till glädje,
contente-ment och förnöjelse», och man hör, att
jargonen trädt ut från bokbladen och
blifvit löpande i borgarhemmen. Till
och med den andliga diktningen — som
den allvarlige biskop Kingo’s
uppbyg-gelsepoem och psalmer — för barockens
vapensköld, dess lysande och bildrika, af
ädelsten och prakttyg omhvärfda heraldik.
I den svenska diktningen inträder den
litterära barockstilen under Karl XI:s tid.
En utförligare materialsamling, som jag
gjort och hvilkens resultat här blott i
korthet kunna antydas, visar, att det egentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
