Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Två svenska kärlekskorrespondenser från den sirliga stilens tid. Af Oscar Levertin. Med 7 bilder - II. Bref från Georg de Besche till Anna Catharina Boor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
BREF FRÅN GEORG DE BESCHE
TILL ANNA CATHARINA BOOR.
DEN sirliga stilens svenska poesi
är, som jag antydt, rikt
företrädd i svensk diktning mellan
1680 och 1730. Däremot finnas blott få
vittnesbörd om, hur djupt denna stil
trängt in i det svenska samlifvet och
präglat umgänge och konversation under
denna tid. Det är därför jag här vill
publicera ett par otryckta
kärlekskorrespondenser från just denna tid, fi ån åren
1704—06, hvilka otvetydigt ådagalägga,
att detta uttrycksätt redan från början af
Karl XII:s regering genomsyrat de
bildade klasserna, trängt ända ned till den
lägre bourgeoisien, användt så snart en
högtidligare känsla — särskildt inom det
erotiska — kom med sina kraf på
språklig lyftning.
Den första af dessa brefföljder är i
eminent grad galant och polerad, med
barockens alla kännetecken.
Brefskrif-varen är en man om ej historiskt
ryktbar dock bekant i vårt näringslifs
annaler — Georg de Besche, den store
järnbruksdisponenten på Forsmark, född
1669, död 1730, och föremålet för hans
uppvaktning hans blifvande maka, Anna
Catharina Boor, och liksom hennes make
begrafven i Forsmarks kyrka. Familjen
de Besche inskrefs till Sverige af Karl IX
redan på 1500-talet och har, jämte De
Geerarne, hört till de inkomne walloner,
hvilka spelat största rollen här hemma.
Farfadren var Gustaf II Adolfs arkitekt,
som gjort tornspetsarne på Uppsala
domkyrka. Han och hans bröder hade
uppbyggt Forsmark och utvidgat de gamla
bruksanläggningarne, och sedan han först
förpaktat godset af kronan, inköpte han
1646 den gamla egendomen. Hans son
Georg de Besche blef efter fadren ägare
af Forsmark (och många andra bruk) och
var en mäkta rik man. Gift med en
holländska Althea Bothler från Amsterdam
lefde han ända till 1711 och var således
herre till Forsmark, då de ifrågavarande
brefven skrefvos och hans gunstig herr son
begynte gå på friarfot till den också halft
holländska unga flickan Anna Catharina
Boor pä Österby. Detta gamla bruk
ägdes vid denna tid af Louis de Geer i
Amsterdam, samme man, som enligt
berättelsen blef under sin svenska resa så
uppskrämd af den nordiska
dryckenskapen, att han aldrig mer ville
återvända, en förvånande känslighet hos en
man frän Jan Steens land. Anna
Catharina Boors far torde hafva varit hans
agent. Han var död vid denna tid. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
