Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Striden mot den franska rättskipningen under upplysningsseklet. Af John af Klercker. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDAI.J AF G. LJUNGBERGER ÖFVER VOLTAIRE, 1’RÄGLAD AF VITTERHETS-,
HISTORIE-OCH ANTIKVITETSAKADEMIEN 1786.
STRIDEN MOT DEN FRANSKA RÄTTSKIPNINGEN
UNDER UPPLYSNINGSSEKLET.*
AF JOHN AF KLERCKER.
Med 8 bilder.
»Det är mig obegripligt, hur tänkande väsen kunna
förblifva i ett land, där aporna så ofta förvandlas till tigrar.»
CVoltaire, bref till d’Alembert, den 18 juli 1766.)
FRANKRIKE åtnjuter hedern att
äga de bästa och visaste lagarna
i Europa, men det har på
samma gång rykte om sig att utöfva dem
sämre än någon annan ståt», yttrade
redan den store Colberts onkel Pussort.
Han utgjorde själen i den conseil dc
ju-sticc, hvilken genomförde kodifikationen
af den franska strafifprocessrätten i 1670
års ordonnans. Om denna lags
bestämmelser voro de bästa och visaste, må
* Som källor för denna artikel ha framförallt
användts: utom Voltaires egna arbeten,
Eduard Hertz’ rediga monografi »Voltaire und die
französiche Strafrechtspflege im 18. Jahrhundert»,
Stuttgart 1887, Tibulle Hamont:
»Lally-Tollen-dal,» Paris 1887.Alphonsejobez: »La France sous
Louis XV», t. V, Paris 1869, Gustave
Desnoi-resterres: »Voltaire et la société française au
XVIII siècle», t. VI, Paris 1874.
Ord och bild, J:c årg.
lämnas därhän, säkert är, att de för en
oskyldig, som utsattes för misstanke om
svårare brott, reducerade möjligheten att
bevisa sin oskuld till ett minimum, och
lika säkert är, att deras tillämpning
under århundradet närmast före den stora
revolutionen lämnade rum för ett
upprörande godtycke.
I ännu högre grad gäller detta om
Vancien regimes materiela straffrätt, som
aldrig kodificerades.
Grenoble-parlamentets generaladvokat Servan** säger
härom: »Alla lagar strida mot hvarandra
i fråga om företräde, giltighetsområde
** I den hånfulla försvarsskriften för Bastiljen
mot advokaten Linguets angrepp »Apologie
de la Bastille . . . avec des nötes politiques,
philosophiques et littéraires, lesquelles n’auront
avec le texte que le moindre rapport possible.
A Philadelphie 1784.»
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
