Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Striden mot den franska rättskipningen under upplysningsseklet. Af John af Klercker. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
JOHN AF KLERCKER.
och innehåll; latinska lagar mot franska
ordonnanser, gamla ordonnanser mot nya
edikt, edikt mot deklarationer, och alla
dessa tillsammantagna mot
jurisprudensen. En sådan anarki kan förvirra det
bästa hufvud.» Det rättstillstånd, som
härigenom utvecklade sig, karakteriserar
Servan med orden: »Det är en
fruktansvärd sanning, att våra strafflagar äro goda
för alla anklagare och ypperliga för de
rika och mäktiga; däremot dåliga för
hvarje anklagad och afskyvärda för den,
som är fattig och utan skydd. Dessa
lagar äro sådana, att jag är besluten att
låta trycka dem i en fullständig upplaga,
som jag ämnar tillägna de anklagade
med följande dedikation: »Mina herrar
anklagade, jag har härmed äran
öfverlämna en samling af våra strafflagar åt
eder. I kunnen härur inhämta en
sanning, som det kan vara eder till nytta
att känna. Denna sanning består däruti,
mina herrar, att en god flykt är bättre
än ett dåligt kvarstannande. Rädde sig
den som kan! Lycklig resa!»
I ordonnansen af 1670 vinner det
hemliga skriftliga inkvisitionsförfarandet
en definitiv seger öfver den
gammalfranska ackusatoriska processen; den
förorättade parten förlorar i gröfre
brottmål, utom i fråga om
skadeersättningsyrkanden, helt och hållet sin karakter
af pat* och kan endast ingripa såsom
angifvare, medan den offentlige
åklagaren, partie publique, såsom representant
för det genom brottet kränkta
gudomliga och världsliga majestätet öfvertager
anklagarens roll.
Lagens bestämmelser äro ytterst
ofördelaktiga för den anklagade. Sedan alla
åklagarens vittnen i hemlighet blifvit
förhörda af undersöknings-domaren, och
deras vittnesmål nedlagda i den s. k. cahier
d’information, äger han visserligen vid
första förhöret att framställa
invändningar mot dessa personer, reproclies, men
måste göra detta utan att känna
vittnesmålens detaljer. Själf får han icke
begära, att vittnen till hans förmån inkallas,
eller att andra s. k. faits justificatifs
tagas under ompröfning, förr än under
processens sista stadium, efter
slutförhöret, då dels hans egna
själsförmögenheter blifvit nedsatta genom den långa
fängelsetiden, dels hans bevismöjligheter
i de flesta fall blifvit förstörda eller
undanröjda.
Den senare ytterst orättvisa och hårda
bestämmelsen ledde i praxis till de
absurdaste konsekvenser, hvilka bjärt
belysas af ett rättsfall från 1679, då
madame de Pivardière anklagades för att
tillsammans med en präst hafva mördat
sin man. Under loppet af
undersökningen inställde sig den mördade lifslefvande
inför rätta, men innan rätten fick taga
notis om detta faktum, måste den först
i laga ordning afsluta bevisföringen för
att han verkligen var död och mördad.
I lifssaker medgaf ordonnansen vidare
på intet stadium af rättsproceduren den
anklagade att anlita rättegångsbiträde, och
i denna omständighet jämte den öfliga
brådskan med afrättningen ligger utan
tvifvel en af hufvudorsakerna till de
talrika justitiemord, som förekommo.
Ordonnansen föreskref nämligen, att sedan
en dödsdom bekräftats af det parlament,
till hvars jurisdiktion underrätten hörde,
dödsstraffet, för att bespara delinkventen
onödig dödsångest, skulle verkställas
samma dag domen meddelades den dömde.
Härigenom blef det honom i de flesta
fall omöjligt att hinna söka nåd eller att
hos konungen begära domens kassation.
Den inkvisitoriska
rättegångsordningen, som lämnade den anklagade nästan
rättslös i afvogt sinnade domares våld,
gaf också här som annorstädes upphof
till en bevisningsteori, med summation
af bråkdelsbevis, som Voltaire så bitande
gisslat i sin kritik af Calas-processen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
