- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjunde årgången. 1898 /
102

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Striden mot den franska rättskipningen under upplysningsseklet. Af John af Klercker. Med 8 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

I IO JOHN AF KLERCKER.

inöda att kokettera med sin
hängifvenhet för förnuftets och upplysningens
partisak, — så kunde ett sådant ihärdigt
konstruktivt arbete icke förfela att åtminstone
inom den andliga öfverklassens led
åstadkomma en fortgående omsvängning,
hvilken allena kan förklara den impulsiva
häftighet, hvarmed revolutionen kunde kasta
det gamla öfver bord.

Icke minst gällde detta frågan om
rättsväsende, brott och straff.

Redan Montesquieu, som i sina
»Lett-res persanes» med så bitande satir vetat
skaka kyrkans auktoritet, gick i sin
»Esprit des lois» den bestående
rättsuppfattningen och rättskipningen in på lifvet.
Gentemot den härskande proceduren och
dess godtycklighet hänvisar han på den
engelska juryn, som lämnar en hvar
anklagad medvetandet att dömas af sina
likar, och icke af medlemmarna af ett
domarskrå, dem menige man instinktivt
betraktar som sina fiender, och han nedgör
den gängse bevisningsteorien. De
omänskligt hårda straffen för religions- och
majestätsbrott fordrar han äfven mildrade.

Encyklopediens utgifvare, som
arbetade i själfva rikshufvudstaden, midt
under ögonen på det stränga
Paris-par-lamentet, tvungos att iakttaga all nödig
hänsyn och försiktighet för att undgå
risken att se sina verk brända af bödeln
och sig själfva inspärrade. Icke desto
mindre innehålla särskildt de af Chevalier
de Jaucourt författade kriminalrättsliga
artiklarna i detta verk en samling
reform-fordringar, som ansluta sig till den
Montesquieu’ska kritiken och som för
dåtidens uppfattning voro nästan
revolutionära, t. ex.: »Ingen får straffas för andras
brott» — »Det är bättre att någon
skyldig undkommer än att en oskyldig
straffas» — »Tankar få icke bestraffas», o. s. v.

Genom Holbachs determinism kastas
frågan om brottslingens tillräknelighet in
i diskussionen, och som frukt af teorien

om samhällets grundande på ett kontrakt
mellan fria människor, de där för det
allmännas säkerhet frivilligt uppoffrat en
del af sina fri- och rättigheter — en
åsikt, som via Locke vunnit insteg i
upplysningslitteraturen och hvaraf Rousseaus
»Contrat social» blifver den extremaste
exponenten, — håller humanitetstanken till
sist sitt intåg äfven i
strafirättsuppfatt-ningen. När den milanesiske markisen
Beccaria 1764 drager i fält för denna
tanke på juridiskt område och riktar ett
förkrossande dråpslag mot tortyren som
rättsligt bevismedel, uttalar han endast
konsekvenserna af den franska
upplysningsfilosofiens tankebyggnad, och hans
verk erkännes genast af denna riktning
såsom hennes.

Jämte dessa teoretiska anfall på de
härskande missförhållandena bidrogo
kanske i ännu högre grad de direkta
försök att kullstörta orättfärdiga domar,
hvilka utfördes af några få behjärtade män,
till att förbereda den åsikternas
omsvängning, som i sinom tid ledde till
revolutionens reformarbete. De viktigaste af
dessa män, som med personlig risk
upptogo stridshandsken mot omänskliga lagar
och ett korrum peradt rättsväsende, voro
Voltaire, Beaumarchais och juristen
Dupaty.

Sedan Voltaire lämnat Preussen och
i vredesmod skilts från sin kunglige vän,
slog han sig tillsist efter några års
kringirrande ned i trakten af Genève, och
upprättade här ett högkvarter för de
attacker han med meningsfränderna
fortsatte att föra mot kyrkan, »1’infàme», och
staten. För att skydda sig för alla
eventualiteter var han försiktig nog att
etablera sig både på egendomarne Ferney
och Tournay, som lågo inom Frankrike,
och på landtgodset les Délices, där han
befann sig på genevesisk mark.
Råkade han i konflikt med det katolska
kungadömet i sitt fädernesland, kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 17:08:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1898/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free