Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Striden mot den franska rättskipningen under upplysningsseklet. Af John af Klercker. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN MOT DET FRANSKA RÄTTSKIPNINGEN
han sätta sig i säkerhet öfver schweiziska
gränsen, och skulle hans religionsfientliga
agitationer bereda honom svårigheter
med de reformerta pastorerna i Genève,
stod honom tillflykten till Frankrike
öppen. Genom sina talrika
korrespondenter öfver hela Frankrike, och icke minst
vid hofvet, blef han underrättad om alla
viktiga tilldragelser och kunde på
mångfaldiga dolda kanaler göra sitt inflytande
gällande och få sina talrika agitatoriska
flygskrifter och broschyrer insmugglade
och spridda, på samma gång hans lifliga
förbindelser med de upplysta despoterna
och filosoferna i utlandet beredde honom
makt att i förekommande fall igångsätta
europeiska opinionsyttringar för saker,
dem han ville gagna.
Till den franska rättsskipningen hyste
han visserligen gammalt agg, då han
själf vid ett par tillfällen fått göra
bekantskap med Bastiljen, men det torde
dock vara falskt att härleda hans
partitagande för orättvist dömda i Frankrike
endast ur hans hat mot det
bestående samhället. Då han år 1757 äfven
sökte att rädda lifvet på den olycklige
engelske amiralen Byng, som den sårade
patriotiska folkmeningen utvalt till ett
oskyldigt försoningsoffer för förlusten af
Minorca, var denna handling tvifvelsutan
dikterad af oblandad rättskänsla.
I den franska rättskipningen fick
Voltaire emellertid snart tillfälle att inblanda
sig. Det första och mest kända af de
rättsfall, där hans inflytande och
järnhårda uthållighet åvägabragte en om ock
sen upprättelse åt oskyldigt, dömda var
Calas-processen.
Den 13 oktober 1761 på aftonen blef
en ung man, Marc-Antoine Calas, son till
en protestantisk kattunhandlare i
Toulouse, funnen död i faderns bod. Han
hade otvifvelaktigt begått själfmord ge-
UNDER UPPLYSNINGSSEKLET. I I I
nom hängning. I huset befunno sig vid
tillfället den 63-årige fadern JeanlCalas,
hans hustru Änne, sonen Jean Pierre, en
katolsk tjänarinna och en tillfälligtvis
närvarande son till en parlamentsadvokat
Lavaysse. Sedan man hämtat en
fältskär, som konstaterade dödsfallet,
underrättades myndigheterna om händelsen,
och en af medlemmarne i stadsrätten,
capitoulen David de Beaudrigue, infann
sig med polisvakt. Sedan han låtit
hämta ett par läkare, konstaterade dessa, att
Marc-Antoine’s lik hade en blå strimma
om halsen och att den döde sålunda
lidit döden genom hängning. Under tiden
samlade sig en larmande människomassa
utanför huset, och bland denna höjdes
plötsligt, man vet ej af hvem, ropet:
»Den unge Calas har blifvit mördad af
sina anhöriga, därför att han ville
öfvergå till katolicismen.» Detta rykte spreds
med begärlighet af den bigotta mängden,
och af capitoulen Beaudrigue omfattades
det nästan som en trosartikel. I sin
öfvertygelse om Calas’ skuld stärktes denne
ytterligare därigenom, att såväl fadren
Calas och sonen Jean Pierre som den
unge Lavaysse envist vägrade att
medgifva, att Marc-Antoine begått själfmord,
en ödesdiger halsstarrighet, som vinner
sin förklaring i det skymfliga och för
efterlefvande vanärande straff lagen
bestämde för själfmördare. Den dödes kropp
skulle nämligen i detta fall med en snara
om halsen under pöbelns förbannelser
släpas genom gatorna för att till slut
upphängas i galgen.
Den katolska religiösa fanatismen i
denna albigensernas forna hufvudborg
bemäktigade sig genast rättsfallet på det
mest skandalösa sätt. Man genomdref,
att ett monitor him, d. v. s. en offentlig
uppmaning till enhvar att vittna i saken,
pålystes i kyrkorna för de tre följande
söndagarna, och denna kungörelse
utpekade, i strid mot lagens uttryckliga be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
