- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjunde årgången. 1898 /
113

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Striden mot den franska rättskipningen under upplysningsseklet. Af John af Klercker. Med 8 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRIDEN MOT DET FRANSKA RÄTTSKIPNINGEN UNDER UPPLYSNINGSSEKLET. I I I

Så var emellertid icke fallet, utan
rättegången, som först fördes vid
Rouen-parlamentet och sedan förvisades till
parlamentet i Dijon, slutade med ett
utslag af sistnämda domstol, som 1783
bekräftade den ursprungliga dödsdomen.
Det oaktadt, och ehuru sonens vidare
rehabilitationsförsök snart dränktes i
revolutionens stormhvirfvel, hafva Voltaires
bemödanden dock haft till följd, att den
tappre generalens ära fullständigt
återställts inför eftervärldens domstol.

Efter Voltaires död, hvilken inträffade
kort efter den glänsande epilog på ett
verksamt och ärofullt lif, som hans
ankomst till Paris med dess entusiastiska
ovationer utgjorde, hade nya generationer
med ny rättsuppfattning tagit väldet i
Frankrike. Fyra år före sin död hade
han sett Louis XV efterträdas af Louis
XVI, och Turgot som minister. Kanslern
hade fallit, de gamla parlamenten hade
återinsatts i sina rättigheter och delvis
besatts med nya män. Landen regimes
stjärna var i hastigt sjunkande, anloppen på
religionen hade kommit ur modet, emedan
de ej längre behöfdes, och krafven på
reformer i lagstiftning och rättskipning
blefvo samtidigt allt högljuddare. Medan
Linguets och Mirabeaus skrifter
öppnade ögonen för Bastiljens
godtyckligheter, lyckas nu parlamentsadvokaten
Du-paty i sista stund rädda trenne oskyldiga
från stegel och hjul.

Charles Mercier Dupaty, yngre
broder till stamfadern för militärfamiljen
Dupaty de Clam, var först generaladvokat
och sedan president vid parlamentet i
Bordeaux. Han hade tidigt gjort
bekantskap med Beccarias verk, som han
öfversatte, och han erhöll 1784
offentligt uppdrag att sammanställa de vid
olika parlament gällande rättsprinciperna.

Ord och bild, årg.

GENERAL LALLY.

Härunder råkade han i strid med
parla-mentarierna, och öppen fejd utbröt, då
han genom sin svåger erhöll kännedom
om akterna i ett mål mot tre personer
från Chaumont, som af Paris-parlamentet
1785 för inbrott dömdes till stegling.
Han insåg genast, att de anklagade voro
oskyldiga, och sedan han lyckats få
uppskof med afrättningen, utgaf han 1786
sin berömda »Mémoire justificatif pour
trois hommes condamnés å la roue».
Trots motpartiets hårdnackade motstånd
lyckades Dupaty till slut också med hjälp
af den upprörda allmänna opinionen
åstadkomma först kassation af domen
genom konseljbeslut af 1787, och genom
förnyad dom af Bailliage-rätten i Chaumont
till sist de anklagades fullständiga
frikännande. Hufvudangreppet riktades här
mot parlamentens vana att icke uppgifva
motiv för sina domar utan använda den

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 17:08:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1898/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free