Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - En museifråga. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 3° HANS HILDEBRAND.
var från början behäftad med hvarjehanda
lyten. Man hade uppfört en byggnad
bestående af tre våningar med stora
salar men utan egentligt hänseende till de
olika samlingarnas behof — man hade
ju till en början afsikt att inrymma k.
biblioteket i mellanvåningen. Ej heller
hade de planer, som min far och
företrädare hade uppgjort för det af honom
till vetenskaplig betydelse lyfta Statens
Historiska Museum, rönt nödigt
erkännande: han hade begärt 24 salar och
fick — 8.
Denna fråga synes nu blifva akut
icke i främsta rummet genom
förhållandena inom Statens Historiska Museum,
om än inom detta utrymmet för många
afdelningar är för knappt och om
därigenom flera högst önskliga systematiska
anordningar måste till ännu icke
bestämbar framtid uppskjutas, utan därigenom
att konstsamlingarne och den med dem
förenade konstslöjdsamlingen befinnas
hafva för knappt utrymme, ehuru dessa
samlingar erhållit icke blott den för dem
från begynnelsen afsedda öfversta
våningen, utan äfven mellanvåningen, dit k.
biblioteket aldrig blef flyttadt. Båda de
i Nationalmuseibyggnaden inrymda
samlingarna, konstsamlingarna och Statens
Historiska Museum, behöfva ökade
utrymmen. Då det icke kan komma i
fråga att öfvergifva Nationalmuseet, för
att bygga två nya byggnader, och då
terrängförhållandena göra det omöjligt
att förse den nuvarande byggnaden med
flyglar, finnes ingen annan möjlighet än
att låta den ena samlingen flytta ut och
den andra utbreda sig i den utflyttades
lokal. Då konstsamlingarna f. n. förfoga
öfver tvenne tredjedelar af huset och
torde kunna åtminstone för långa tider
hafva nog, om de erhålla den återstående
tredjedelen, ligger det onekligen närmast
till hands att låta den institution, som
förfogar endast öfver en tredjedel, maka
åt sig. Att flytta en så rik samling är
visserligen besvärligt, men å andra sidan
ligger en stor förmån i tillfället att få
anordna den nya bostaden efter
samlingens behof. Under de 32 år, som
statens historiska samlingar varit inrymda
i Nationalmuseet, hafva icke blott
samlingarna ökats utan äfven erfarenheten,
hvadan en ny byggnad bör, därest
tillräckliga penningmedel beviljas, bättre
motsvara samlingens behof, nuvarande
och kommande, än den nuvarande
byggnaden.
Denna byggnad har erhållit det
osvenska namnet Nationalmuseum. Detta
uttryck har emellertid kommit att ingå i
ordförrådet såsom så godt som svenskt.
Betänkligare är att ordet har fått en
dubbel betydelse. Med
Nationalmuseum-förstås ibland själfva byggnaden, som
innehåller samlingar af olika slag, ibland
endast konstsamlingarna. Det talas t. ex.
om Nationalmusei nämnd, men denna
myndighet har alls intet att säga öfver
Statens Historiska Museum: enligt
denna terminologi är Nationalmuseum
således = en del af Nationalmuseum.
Tvetydigheten är olämplig och kan medföra
praktiska olägenheter. Det har t. ex.
händt att på tider, då Statens Historiska
Museum varit för allmänheten
tillgängligt, den stora ingångsporten burit
inskriften: »Nationalmuseum är i dag stängdt.»
Förbryllade af denna hafva de, som
önskade besöka det historiska museet,
vändt tillbaka utan förrättadt ärende.
Museinamn, liksom namn på vissa
vetenskaper, hafva i någon mån
tillfälligheter att tacka för sin upprinnelse.
Ofta, när ett museum grundades, kunde
man icke hafva en aning om den
utveckling det skulle komma att få. Det
finnes därföre stundom brist på
öfverensstämmelse mellan namnet och samlingens
slutliga omfång. Statens Historiska
Museum började med historiska föremål, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
