Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Patriotism och läseböcker. Af Ellen Key. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
ELLEN KEY.
urvalet angår gifva en trogen och fyllig blick
af den svenska litteraturens utveckling. Men
därjämte hafva lektorerna Bendixson och
Hildebrand börjat ett mycket
betydelsefullare företag, nämligen att utgifva
värdefulla författares arbeten i urval (jämte en kort
lefnadsteckning och noter). Dessa häften äro
så billiga, att de lätt kunna blifva folkets och
ungdomens egendom. Sålunda finnes nu ett
litet band valda Dikter och Romerska
sägner af Viktor Rydberg. Liksom
Snoilskys af C. v. Friesen för ett par år
sedan utgifna Svenska bilder, har denna
samling rönt en stor och ögonblicklig
framgång inom läroverken. Detta borde äfven
bli fallet med Valda dikter af C. J. L.
Almqvist (Palatset, Araminta May, Kung
Arturs jakt) och Valda dikter af
Stagnelius. Doktor A. Bendixson har i
Martyrerna och Vladimir den Store med säker
smak och stor pietet företagit sådana
förkortningar, hvilka bidraga att göra dikterna
mer njutbara för en ungdomlig läsare.
Doktor Bendixson har lyckligtvis icke trott
sig böra aflägsna det lidelsefulla och starka.
Han hör nämligen till de få klarseende
pedagoger, hvilka v Gtclj ätt elden är renande.
Samma finkänsliga hand har utfört den
sammanfattning af Lycksalighetens ö, genom
hvilken den härliga dikten helt visst skall
lyckas fängsla äfven nutidens ungdom, som
däremot icke orkar med de långa
ledsamheter, hvilka där, lika väl som skönheterna,
öfverflöda! I anmälan gifves det glädjande
meddelandet, att en liknande upplaga af
Strandberg är påtänkt, liksom äfven Almqvists
folklifsbilder uti öfvas. Valda dikter af
Heidenstam (och några af Karolinerna) samt
valda dikter af Fröding skulle helt visst
blifva en lika utomordentlig framgång för
diktarna själfva som för förläggaren. Ett
urval af Bellmans yppersta natur- och
folklifsbilder, af Kellgrens bästa dikter och
aforismer, af Thorilds och Ehrensvärds tankar
borde icke förgätas. Med afseende å
lefnadsteckningar torde nog de svenska utgifvarne
hafva något att lära af biografierna i den
norska läseboken eller i Norske Digtere.
Det är mindre biografiska data ungdomen
och folket behöfva än biografiska drag;
mindre omdömen om verkens vittra värde
än en inblick i arten af de lifsvärden,
dessa verk åskådliggöra.
En allvarsam anmärkning mot det goda
företaget kan jag icke återhålla.
Hvarför kalla böckerna skolupplagor, då de
dock äro ägnade för hemläsning, och
hvarför utstyra dem i den afskyvärda, grå
skoluniformen ? För att denna samling af våra
förnämsta litterära verk skall behaga
ungdomen och genom den få insteg i hemmen,
fordras mer än prisbillighet. Ingen Lilja i
Saron, intet blomster i Törnrosens bok
behåller doften, om de pressas mellan en
skolupplagas fula papp-pärmar. Det allra
enklaste omslag, men fritt från hvarje slags
skolboksprägel, är ur såväl ungdomens som
folkets synpunkt att fördraga; allra helst
borde prydlighet förenas med enkelheten.
Att äfven folket begärligt skall bruka
detta tillfälle att lära känna våra klassiska
författare, det kan jag af egen erfarenhet
intyga. Jag hade nämligen under flera år på
min fars egendom ett lånbibliotek för
godsets barn, och inga häften voro där mera
slitna än Folksagorna, Wallins, Tegnérs,
Geijers och Runebergs dikter, Hazelius’
Fosterländsk läsning och några andra
poesisamlingar. Och nu nyligen har doktor D.
Bergström gjort ett annat försök, hvilket
bland arbetarne blifvit lifligt uppskattadt,
nämligen att i serien Svenska folkets
öresskrifter utgifva Heidenstams folkkära
dikt Klockorna, fyra dikter af Fröding och
hvar sin berättelse af G. af Geijerstam,
P. Molin och Ernst Ahlgren. Man kan ej med
fog påstå, att det svenska folkets djupa led
själfva ställa sig utanför samtidens nationela
lif och diktning. Men de hållas utanför denna
genom religiös sekterism, pedagogiskt
pedanteri och militäriskt-ortodox patriotism.
Om man icke lyckas bryta dessa
inflytanden, betyder det icke mycket att tala
om väckelsen af en ny patriotism. Ty allt
tal är därvidlag betydelselöst bredvid den
grund, som den första undervisningen
lägger hos alla folkets barn. Först när man
i Sverige som i Norge fördomsfritt
tillämpar Geijers sats: att på alla områden
endast det bästa — framför allt vår tids
bästa — är godt nog åt folket, först då
skola vi börja inse, hvilka mångsidiga
kun-skapskraf, hvilken stark bildningsdrift,
hvilket djup af fosterlandskänsla som — ännu
oupptäckta eller obrukade — finnas äfven
inom vårt folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
