- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjunde årgången. 1898 /
242

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Erik XIV och drottning Elisabet af England. Af I. Kreüger. Med 11 bilder (Fortsättning och slut) - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stämmer, huru stor denna hjälp skulle
vara, innehåller Eriks koncept den
bestämmelse, »att inthett bliffer endligen
specificeredt heller prelimineredt» i sådant
afseende. »Uthen heller efther som hvars
lägenheter och förmögenhet tillsäger».

Därjämte stadgades, att icke någon
fejd skulle företagas hvarken af England
eller Sverige »absque justa et legitima
causa defensionis»; samt att intetdera
landet skulle vara förpliktadt att lämna
någon krigshjälp, så länge det själft var
nödställdt.

Gyllenstjerna var mycket nitisk både
uti att söka undanrödja de inkast, som
blefvo gjorda mot föreningen med Erik,
och särskildt att ingifva drottningen en
så fördelaktig tanke som möjligt om
konungens person och makt. I en till
drottningen eller Cecil öfverlämnad, på
latinska språket författad promemoria,
befintlig i Celsiska samlingen i Uppsala,
söker han sålunda vederlägga fruktan för
den långa sjövägen emellan Sverige och
England ej mindre än för faran af
danske konungens krångel. Äfvenså
inkasten rörande det krigstillstånd, hvari
Sverige skulle befinna sig, fåtaligheten af
dess adel och dess dåliga finanser.
Därjämte prisar han konungens börd,
sinnelag och seder samt framhåller, att han,
konungen, är af samma religion och
ålder som drottningen, äfvensom att
Sveriges styrelse, som är i goda händer
under konungens bortovaro, ej hindrar
honom att stanna i England så länge det
vore honom önskligt.

I hvad mån underhandlingarne ledde
till något resultat, visar följande
»responsum reginæ et aliorum cum regina»,
troligen från början af 1561 och befintlig äfven
denna handling bland de Celsiska papperen
i Uppsala. Det synes dock ej vara
någon af drottningen med eller utan råd
utfärdad handling, utan en rapport från
Gyllenstjerna till konungen, angående det
svar, han af drottningen erhållit.

Detta svar innehåller att, ehuru drottningen
hittills på intet sätt kunnat blifva
ense med sig själf, om hon skulle ingå
äktenskap, så enär hon nu insåg, att
rikets nytta fordrade det, hade hon gått
ifrån sin berörda föresats och fast
beslutat att göra framställning om blifvande
giftermål: »de matrimonio futuro certe
proponere».

Hvad åter anginge »giftermålet med
vår konung», så kunde drottningen ej
lämna något bestämdt svar, jakande
eller nekande; ty hon hade beslutat att ej
ingå äktenskap med någon, som hon ej
sett. Likväl ville hon ej, att konungen
skulle komma till England, emedan det
kunde hända, att vid sammanträffandet
den ena ej behagade den andra, ett
förhållande som ej skulle vara mindre
oangenämt för konungen af Sverige än för
drottningen. Hvad henne beträffar, skulle
nämligen hon, om konungen, efter att
hafva företagit en så lång resa, ej funne
behag i hennes person, ingalunda hafva
orsak att vara tillfredsställd. Hvad åter
anginge konungen, skulle förhållandet
ej heller för honom vara angenämt,
antingen drottningen gåfve honom ett
nekande svar eller svaret utfölle jakande,
och han ej funne i henne behag; ty
han kunde ej i detta senare fall
undandraga sig att emottaga hennes hand,
både därför att han tillkännagifva sin
önskan att ingå giftermål och därför att
det ju kunde hända, att de i framtiden
komme att finna behag i hvarandra. [1]

Se vidare själfva konceptet, befintligt i de
Celsiska samlingarna i Uppsala samt i afskrift
i de Ahlquistska i riksarkivet.</footnote>


[1] Så torde 2 mom. i drottningens s. k.
responsum rätteligen vara att tyda om detta alla
skiljetecken saknande mom., såsom af mig blif
vit gjordt, förses med komma ta och i öfrigt till
texten behörigen granskas. Det lyder sålunda:
»Certum autem responsum de connubio inter
nostrum regem futuro et se [aut] minime sese
dare [non] posse (declaravit), nemini enim
nupturam, nisi quem viderit antea; non optare se
tamen neque velle, ut rex Sveciæ veniat huc,
fieri enim potest, ut alter alteri displicebit, quæ
res non minus molesta fuerit regi quam [nobis]
reginas, quod, (si) tam longam profectionem frustra
susceperit, ac [nostra] persona ipsi non placuerit,
existimare (t) sese minime in hoc rem gratam
facturam; et regi, si certum responsum
negativum aut affirmativum daret, nam potest fieri,
postquam rex ipsam vidisset, minime ipsam
vellet negare, cum animo decreverit nubere, at
que posse fieri, cum alter alteri (diu), viderit,
placituros. Relinquere propterea arbitrio et
voluntati regis venire an non, esse præter dignitatem
feminei sexus ut ipsi ambiat».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 17:08:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1898/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free