Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjätte häftet
- Erik XIV och drottning Elisabet af England. Af I. Kreüger. Med 11 bilder (Fortsättning och slut)
- IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
MARIA STUART. MINIATYRMÅLNING AF JANET.
Tillhör drottningen af England. |
IV.
Hvarken den misslyckade sjöresan eller
den vägrade lejden förmådde Erik att
afstå från sitt frieri till Elisabet.
Långtifrån att draga sig tillbaka fortfor han
att öfverhopa henne med skänker. I
oktober 1561 kommo från honom såsom
skänk till Elisabet en present af 18
präktiga hästar [1] jämte åtskilligt annat, och
ända fram på våren 1562 anlände från
honom det ena brefvet efter det andra,
alla täflande att i starka ord uttrycka hans
s. k. kärlek. Hvad som bidrog till Eriks
ihärdighet var i första rummet hans
föreställning om sin egen person och dess
oemotståndlighet, vidare hans sändebuds
benägenhet att framställa underhandlingens
utsikter i allt för fördelaktig färg
och slutligen de underrättelser, som
kommo till Erik från åtskilliga lejde
kunskapare i England. [2]
På våren 1562 hade emellertid något
inträffat, som föranledde Elisabet att till
Erik sända ett bref, som mig veterligen
ej finnes i behåll, hvarken i original eller
afskrift, men som synes hafva innehållit,
om ej en fullkomlig korg, dock uttrycket
af ett mycket stort missnöje och
föranledt Erik att återkalla Gyllenstjerna.
Hvilken kan orsaken till detta missnöje
hafva varit? Det berodde ytterst på
något ej mindre än ett omslag i politiken
emellan England och Frankrike, som
under Frans II:s regering långt ifrån varit
utmärkt af vänskap, i synnerhet icke från
Englands sida. England såg nämligen
ej med blida ögon, att Calais gått
förloradt, hvarjämte det var en stor
anledning till fruktan, att katolicismen jämte
franskt inflytande skulle blifva härskande
i England, enär Maria Stuart, som var
förmäld med Frans II och hvilkens
morbröder Guiserna hade Frankrikes styrelse
i sina händer, skulle såsom närmaste
tronarfvinge en gång blifva Englands
[1] Annales of the reformation and etablissement
of religion and others various occurrens
in the church of England in the first twelf jears
of queen Elisabeths reign by Strype, London
1709, s. 236. »En kunglig present till
drottningen anlände från konungen af Sverige, som
friade till Hennes Maj:t. Denna present bestod i
18 stora hästar. Påföljande dag kommo två
skepp likaledes från Sverige till Woolwich,
lastade med ytterligare kungliga skänker till
drottningen. På sjätte dagen blefvo dessa skänker
bragta i andra fartyg, som gingo till London,
där de, efter att hafva blifvit urlastade vid
Waterside, fördes till Towern. Hvilka sagda gåfvor
voro, är ej bekant; men redan den 30 augusti
hade den nyheten spridt sig, att den svenske
konungen skulle sända till England ett stort
antal vagnar, lastade med massivt guld och
silfver jämte andra ting af stort värde, och den 15
september kom den nyheten, att konungen af
Sverige hade landstigit i norra delen af
England.»
[2] »Några arga skälmar af denna nation
hade nämligen, under förebärande att stå i nära
förbindelse med hofvet och dess intriger, genom
bref underrättat konungen, att de hade
kännedom om drottningens och hennes rådgifvares
mening, och att hon begagnat sådana, af dem
själfva uppfunna uttryck, att hon icke önskade
något högre än att personligen sammanträffa
med konungen.» Ibid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 1 17:08:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1898/0286.html
