Ord och Bild / Sjunde årgången. 1898 / 251 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Erik XIV och drottning Elisabet af England. Af I. Kreüger. Med 11 bilder (Fortsättning och slut) - IV

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan ock att genom lönmord låta
bringa Dudley om lifvet, skulle det
ock kosta tiotusen daler.

Samtidigt med frieriet till de bägge
drottningarna hade Erik inlåtit sig i
underhandling om giftermål med
prinsessan Renata af Lothringen, Kristian
II:s dotterdotter samt arfvinge till
hans anspråk på Danmark och Norge.
Ett par veckor efter Brahes affärd till
Skotland sändes ett hemligt bud till
kejsar Ferdinand I att underhandla
om giftermål med sistnämnda prinsessa.
Huruvida Elisabet hade kännedom
härom, är obekant; men frieriet
till Maria Stuart var nog att tända
hennes förbittring.

Då emellertid Nils Gyllenstjerna
hemkom, fattade Erik af samtal med
honom den föreställning, att Elisabets
missnöje ej var af så allvarsam
beskaffenhet som hennes bref syntes
visa. Erik tog åter eld och beslöt
efter rådets hörande att återsända
Gyllenstjerna. I Celsiska samlingen i
Uppsala finnas två på latin författade koncept
till skrifvelser, båda daterade den 22 juli
1562 och afsedda, hvilketdera som komme
att väljas, för öppnande af ny
underhandling med Elisabet.

RENATA AF LOTHRINGEN. KOPPARSTICK AF JOHAN SADELER.

Det ena innehåller fullmakt för
Gyllenstjerna och Bengt Gylta att jämte
underhandling dels om utförsel af kläde
från England för Erik och hans hofs
räkning, dels om passväsendet, ånyo
upptaga och bringa till slut frågan om
giftermålet, »enär konungen icke kunde
föreställa sig, att drottningen ej skulle
lyssna till hans varmaste önskan och
välvilligt upptaga hans anhållan om hennes
hand, ehuru hennes bref syntes utvisa,
att hon ej ville det».

Det andra konceptet, som är skrifvet
med Eriks egen hand, innehåller full
makt endast för Gyllenstjerna, ej Gylta
och afser endast frågan om giftermålet
ej den om klädet och passväsendet.
Konungen sörjer (graviter doleo), säger han,
öfver det bref, som han för någon tid
sedan emottagit från Elisabet, hvilket
bref icke allenast bure vittne om
Hennes missnöje och förbittring utan till och
med hade det utseende, som skulle den
underhandling, som dem emellan ägt rum,
hafva upphört (veram absecti negotii
speciem præ se fert). Han hade aldrig
trott, att hon skulle blifva till den grad
förtörnad på en särdeles god vän. Han
skulle afhållit sig från detta bref, om han
kunnat öfvertyga sig, att hon städse
skulle förblifva vid samma sinnesstämning
och föresats. Men då det stundom
bland furstliga personer inträffar, att
missnöje och förbittring uppstår bland dem,
emellan hvilka den största förtrolighet
äger rum, och detta missförhållande kan
minskas och häfvas genom förstånd,
försiktighet, omtänksamhet och ömsesidigt
tillmötesgående, hade han ansett det vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>