- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjunde årgången. 1898 /
340

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - I Ravenna. Anteckningar af Valdemar Langlet. Med 13 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33« VALDEMAR LANGLET.

till vår tid, några äro kända endast till
namnet och under tidernas lopp ersatts
af andra, den ursprungliga idén föga
motsvarande och alls ej jämbördiga dylika.
Till de senare höra domen och kyrkorna
San Francesco, S. Agata, S. Giovanni
Battista m. fl., till de förra hennes egen
grafkyrka, S. Giovanni Evangelista (delvis)
samt troligen också den gamla, väl bibe-

funnit Illyrien för trångt för sin mäktiga
ande och nu ville i Italien skapa sig ett
värdigt konungadöme. Till residens tog
äfven han Ravenna, som sålunda i ännu
ett halft århundrade, eller så länge
goter-dömet varade, fick förblifva Italiens
hufvudstad. Medan alltså landets öfriga
städer alla gingo tillbaka i anseende och
betydenhet, utvecklade sig Ravenna på

interiör af san apollinare nuovo.

hållna dopkyrkan vid domen; vi skola i det
följande besöka dem såväl som
minnesmärkena af Ravennas andra
blomstringsperiod. Denna började ett halft
århundrade senare; Odovakar, herulern, hade
utfört det lätta värfvet att i spetsen för
de germanska legotrupperna omstörta det
vacklande västromerska väldet och hade
af dess spillror uppbyggt åt sig ett
italienskt konungarike; han i sin tur fick vika
för Teoderik, östgoternas konung, som

ett sätt, hvarom de sparsamma resterna af
dess prakt under den östgotiska tiden
icke kunna gifva någon föreställning. Att
tiden mera skonslöst än eljes farit fram
med minnesmärkena från just denna tid,
får väl tillskrifvas olika anledningar, men
främst beror det utan tvifvel på de
egenartade kyrkliga förhållandena. Teoderik
och hans folk voro som bekant arianer
och tillhörde alltså en kyrka, som af
katolikerna betraktades och behandlades så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 17:08:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1898/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free