- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjunde årgången. 1898 /
362

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Upptäckten af sjövägen till Indien åren 1497 och 1498. Af Isak Fehr. Med 12 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362

ISAK FEHR.

denna tid fick prins Henrik i sina
händer ett exemplar af Marco Polos
resebeskrifning »Riken och under i österlandet»,
och nu började nya idéer väckas hos
honom. Särskildt den medeltida sägnen
om prästkonungen Johannes, som äfven
förut under medeltiden föranledde
mången upptäcktsfärd, sysselsatte hans
tankar. Prins Henrik trodde, liksom sin
samtid, att denne residerade i Abessinien.
Då nu prinsens expedition seglat kring
Cabo Verde (Gröna udden) år 1445 och
kusten där vände åt öster, trodde han,
att portugiserna framkommit till Afrikas
sydrand och att man nu hade raka
vägen framför sig till prästkonungens rike.
Men detta hopp gäckades; vägen visade
sig snart både längre och farligare än
man väntat. Under dessa sträfvanden
och planer dog prins Henrik år 1460.

Men upptäckterna fullföljdes af kung
Alfons. Redan det följande året
utsändes en ny expedition till Guinea. Den
inbringande handeln på denna kust
föranledde nya expeditioner, som
framträngde utefter Guldkusten till det östra
Guinea och Nigerfloden. Men snart mötte
nya motgångar: kusten böjde af mot
söder, och man upptäckte år 1471, att
den sträckte sig långt förbi ekvatorn.
Det är då icke så underligt, att några
begynte tvifla om att man på denna väg
kunde nå Indien och peka på
Ptole-mæus, som lärde, att Afrika utvidgade
sig och blef bredare i söder. Under
dessa år framträder därför för första
gången den djärfva planen att på en annan
väg, åt väster öfver Atlantiska hafvet,
komma till Indien, d. v. s. genom att
segla åt väster nå den yttersta östern.
Den som framställde denna nya plan
var den lärde matematikern Toscanelli i
Florens. Toscanellis första bref härom
af år 1474 framlades för Portugals
konung af en portugisisk präst. Men
ögonblicket var ogynnsamt, då ett krig med

Kastilien just samtidigt utbröt, som
varade i 5 år och gick olyckligt för
Portugal. Äfven upptäckterna längs Afrikas
kust hejdades därigenom under flera år
och upptogos först åter af den konung,
som vid denna tid uppsteg på Portugals
tron, Johan II.

En af denne konung tillsatt
astronomisk komité förelades nu åter
spörsmålet, på hvilken väg man skulle söka nå
Indien. Toscanellis idé var nu upptagen
af genuesaren Kolumbus, som under dessa
år vistades i Portugal, men den äldre
planen segrade: att följa Afrikas kust
söderut, tills den snart, som man
hoppades, åter vände mot öster. Det var
detta val som bestämde upptäckternas
riktning för de följande århundradena.
Kolumbus begaf sig nämligen till
Spanien och vann där slutligen drottning
Isabella för Toscanellis idé, som han gjort
till sin, att nå Indien genom att segla
åt väster, medan portugiserna fortsatte,
som de begynt, att söka komma fram
åt öster. Så fortgingo portugisernas
upptäcktsfärder utefter Afrikas sydvästra kust.

Ar 1484 drog Diego Cào ut i
spetsen för en ny afrikansk expedition, som
upptäckte den stora flod, som nu kallas
Kongo. Under resans förlopp nådde man
till Cabo Negro på 15° S. B.; här böjde
kusten af litet åt öster, och man följde
den ett stycke men vände slutligen om
med svikna förhoppningar, då kusten åter
alltfort gick i sydlig riktning. Afrikas
södra udde kringseglades först år 1487
af Bartolomeo Diaz. Han afseglade från
Portugal i augusti 1486; sedan han
passerat Kongos mynning, följde han kusten
och nådde till en bukt söder om
Oran-jeflodens utlopp; en stark förlig vind dref
honom för refvade segel härifrån under
13 dagar utan sikte af land mot söder.
Hafvet och luften blefvo här kallare,
hvaraf sjöfararne tycktes hafva blifvit ganska
uppskrämda. Då ovädret upphörde, styr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 17:08:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1898/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free