- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjunde årgången. 1898 /
370

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Upptäckten af sjövägen till Indien åren 1497 och 1498. Af Isak Fehr. Med 12 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

ISAK FEHR.

som oss den minsta kunskap kunde lämna
om Österns kära land, dit vi oss ämna.

Betänk nu ock allt ondt, som vi erfarit,
hur ofta vi stått nära att förgås
i land och haf, dem ingen förr befarit,
där storm och hunger väpnat sig mot oss;
hur af det långa hopp vi trötte varit,
som ömsom tändt och ömsom släckt sitt bloss;
helst när klimatet ock, som slöt oss inne,
mot vår natur var af fientligt sinne.

Sedan flottan farit åt norr ett godt
stycke från kusten, så att upptäcktsfararne ej
sågo något af den sedan forntiden för sin
guldrikedom berömda kuststräckan
Sofa-la, kastade de ankar vid Sambesis norra
mynning i slutet af januari, således i
början af det södra halfklotets sommar. Här
förnummo portugiserna de första tecknen
på Arabiens och Indiens närhet:
negrerna buro indiska bomullsskört, de
oliv-färgade mestizerna förstodo något
arabiska; maa såg båtar och det indiska
bäckenets egendomliga primitiva fartyg,
hvilkas träbeståndsdelar icke
samman-höllos genom järnnaglar utan genom
tågverk af kokosfiber och genom beckning,
de s. k. sammansömmade fartygen. Som
segel hade de mattor af palmbast. I
glädjen öfver dessa gynnsamma förebud
erhöll floden namnet De goda tecknens
flod eller, enligt en annan berättelse,
namnet Barmhärtighetens flod. Vasco
uppsatte här en af de medförda
marmorpe-larne med Portugals vapensköld. Här
reparerades fartygen, och portugiserna
rastade i en månad. En elakartad
sjukdom, skörbjugg, som alltsedan intill våra
dagar varit en förfärlig plåga för
långväga sjöfarare både i norr och i söder,
härjade i deras led. Camoes skildrar
sjukdomen på ett hemskt åskådligt sätt:

Och för en sjukdom, bland oss gängse vorden,
— den svåraste jag sett — dog mången man,
som, fjärran skild från kära fosterjorden,
i främlingslandet grafvens hvila fann;
den som ej sett det, tror mig knappt på orden :
den sjukes tandkött greps så rysligt an,

att det vänskapligt svällde upp ; snart röjdes,
att det på en gång ruttnade och höjdes

och började med gruflig stank oss plåga.
Snart luften rundt omkring förpestad var.
Ej fanns en skicklig läkare att fråga;
en god kirurg man där än mindre har;
af blott instinkt nu många dristigt våga
en kur: man bort det ruttna köttet skar,
som om det vore dödt; och rätt så gjordes;
ty den dog säkert, som ej detta tordes.

Och nu för alltid lämna vi de kära
på fjärran kust i dödens djupa blund,
som på vår färd fått lida och umbära
med oss så ofta uti nödens stund.
Hur grafven dock är hvarje mänska nära!
Hvar hafvets våg och hvarje kulles rund,
om hemma eller borta, likväl äger
för hvarje ädelt stoft ett hviloläger.

Färden fortsattes vidare åt norr
utefter kusten. I Mozambiquekustens övärld
påträffades den första moriska staden,
som hade en liflig byteshandel med
Indien: indiska tyger och kryddor utbyttes
här mot guldstoft, elfenben och slafvar,
och man såg fartyg från Arabien och
Indien, hvilkas lotsar begagnade kompass,
kvadrant och sjökort. Och här mötte
dem en ännu större öfverraskning: några
abessinier kastade sig på knä framför
bilden af deras skeppshelgon Säo
Gabriel. Men ej mindre blef
muhammedanernas förvåning öfver ankomsten af
fartyg från ett västligt haf. Misstro,
han-delsafund och hat väcktes till lif. Ett
bakslugt anfall gjordes, som de
portugisiska kanonerna besvarade på sitt hårda
språk. Efter en lång och farlig segling
utefter kusten ankrade flottan utanför den
moriska staden Mombas, hvars scheik
visade sig lika ovänskaplig och bakslug
som Mozambiques. Slutligen uppnåddes
Melinde, en hamn på 3° S. B., hvilken
efter sydvästmonsunens inträde erbjuder
den gynnsammaste öfverfärden till
Kalikut. Härskaren här var äfven en mor,
men emedan han var rival till Mombas
scheik, emottog han främlingarna mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 17:08:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1898/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free