Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Om måleri och skulptur i Sverige till början af 1800-talet. Af John Kruse. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÅLERI OCH SKULPTUR I SVERIGE TILL BÖRJAN AF 1800-TALET.
387
nationel i sina på samma gång solida
och sirliga porträtt och i sina bilder ur
vårt lands folklif och historia, de sista
dock skäligen otympliga. Tidigt, redan
på 1820-talet, börja åter de svenska
konstnärernas resor till utlandet, till Italien,
Tyskland, Frankrike, och under nya friska
impulser växer snart åter upp en spridd
flock af goda konstnärer, bland hvilka
ett och annat snille — en Höckert, en
Troili, en Egron Ltmdgren, en v. Rosen
— lyser. Det är Karl XV:s silfverålder,
med icke så litet guld inströdt, hvilken
i sin ordning lämnar plats för en ny
guldålder (blandad med åtskilligt silfver), vår
egen tids svenska målarskola, hvilken
åter uppstått under den lifligaste
inverkan från Frankrike, däremot ej från
England. Men denna gäng förenar sig det
franska inflytandet med en ändtligen fullt
utpräglad inspiration af svensk natur och
svenskt lynne.
Skulpturen har en annan
utvecklingsgång. Den börjar också den med
utlän-dingar, holländaren Millich på 1600-talet,
fransmännen Bouchardo?i och Larchevesque
vid midten af 1700-talet, men blir inhemsk
först i 1700-talets senare hälft, med
Sergels geniala, af antiken inspirerade verk,
får sedan efter Sergel-epigonen Byström
GREFVE GUSTAF AF VASABORG. OLJEMÅLNING AF SEBASTIAN BOURDON.
/ Uppsala universitets konstsamlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
