Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Om måleri och skulptur i Sverige till början af 1800-talet. Af John Kruse. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
JOHN KRUSE.
nytt lif och nationel inspiration af
Fogelberg och Molin och upplefver äfven
den i våra dagar en renässans.
* *
Äldre tiders konstmålning i Sverige
är, när den icke har ett dekorativt syfte
och sålunda är fastbunden vid en
arkitektoniskt bestämd plats, nära nog
uteslutande porträttmålning. »Ord och bilds»
läsare ha redan genom de i tidskriftens
innevarande årgång införda porträtten af
Sigismund som kronprins och Erik XIV
som ung konung fått en föreställning om
det sirliga, fint utpenslade och styfva
målningssätt, som utmärkte de gamle
nederländske konterfejarne vid 1500-talets
svenska Vasahof. På utställningen
förekommo blott två arbeten från 1500-talet,
båda porträtt af Gustaf Vasa, det ena
ganska handtverksmässigt och illa
åtgånget af tidens tand, kändt af alla, som haft
en riksbanksfemma i sin hand, det andra
en intressant liten akvarell i bleka farger
från Gripsholm, presenterande gamle kung
Gösta i full kunglig skrud inom ett
arkitektoniskt ramverk *.
Sextonhundratalet hos oss är i
konstnärligt afseende de två drottningarnas
tid, Kristinas och Hedvig Eleonoras. Till
Kristinas konstnärskrets hörde
holländaren David Beck och fransmannen Sebastian
Bourdon. Den förre, som var en lärjunge
af van Dyck och uppehöll sig i Sverige
1647—51, uppbärande af Kristina en
årslön af 200 riksdaler, målade därunder
en serie porträtt af de högst uppsatte i
riket, från och med drottningen och Karl
Gustaf, hvilka taflor sedermera
reproducerades i gravyrer af drottningens
hof-kopparstickare, polacken Jeremias Falck,
med fast och säker grafstickel. Till
denna serie hör porträttet af Gustaf Horn,
* Den för dessa porträtt intresserade
hänvisas till G. Upmark: Gustaf Vasas porträtt
(»Ord och bild», årg. 3).
så vackert i sin sköna gyllengröna ton
och så fullt af karakter. Den ärehöljde
krigaren från Breitenfeld och Leipzig,
berömd för sina kunskaper och sin
duglighet, Gustaf Adolfs »högra hand», står
lifslefvande fram i detta allvarliga hufvud
med den vane människopröfvarens blick
i de bruna ögonen och med ett skimmer
af godhet och finhet öfver de grofva
dragen — ett anlete formadt af ett starkt
lifs skolning i hård, praktisk verksamhet
och tankens tysta strider. Hur skiljer
sig icke detta ansikte med dess grundtyp
af en kärf och kraftig svensk bonde från
det, som blickar emot åskådaren från
Bourdons bild af grefve Gustaf af
Vasaborg —• Gustaf Adolfs 1616 födde son med
holländskan Margareta Cabeliau — en bild
hållen i en matt gråsvart ton och
mycket liknande samme målares porträtt af
Vasaborgs halfsyster, drottning Kristina,
i Nationalmuseum! Det är
fursteättlingen, med förnämheten talande ur alla drag,
den fina näsan, de halfslutna ögonlocken,
munnens och kindernas vekhet, men
Vasaborgs ansikte har därjämte fått en
stämpel af brådmogen trötthet och
kraftlöshet, hvarigenom han, trots den slående
yttre likheten, skiljer sig från fadern och
halfsystern. * Tämligen säkert kan man
antaga, att porträttet är måladt 1652,
det år då Bourdon kom till Sverige och
då Vasaborg lämnade sitt fädernesland
för alltid, missnöjd öfver att icke ha
blifvit utnämnd till riksamiral efter Karl
Karlsson Gyllenhjelm, en Vasabastard äfven
han och för öfrigt uppfostrare åt
Vasaborg, hans kunglige halfbrors son. Aret
efter, 1653, dog Vasaborg, blott 37 år
gammal. Det intresserar kanske en och
annan att höra, att Vasaborgs sista ättling,
* Vasaborgs goda själsegenskaper, tapperhet
och liflighet, skola hafva neutraliserats af häftig {+-+}
het, pratsjuka och högfärd, hvarigenom han i
längden blef oanvändbar på de platser, dit hans
höga börd förde honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
