Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Kain och Abel. Drama i 1 akt af Helge Rode. Öfversättning från författarens manuskript af A. R—e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAIN OCH ABEL.
4oi
abel.
Vi hålla nog samman.
kain.
Ja, men jag vill ha min egen boskap och min
egen kvinna.
abel.
Har du någonsin sett en kvinna?
kain. (ler.)
Du har väl sett vår moder.
abel. (tankfull.)
Ja, men en annan kvinna.
kain.
Vår moder är gammal och böjd.
abel.
Det har hon blifvit af att släpa grenar till elden.
kain.
Så se inte andra kvinnor ut.
abel. (släpper Kain.)
Har du sett någon annan ?
kain. (bröstar sig.)
Det skulle du allt gärna vilja veta.
abel.
Jag längtar ofta efter att få se en kvinna.
kain. (truimferande.)
Men du har inte sett någon.
abel.
Jo, en gång — nästan — nej, det vill jag inte
berätta.
kain.
Hvad vill det säga?
abel. (kastar sig i gräset.)
Hon låg i gräset och sof. Jag såg henne alls
icke, ty jag sprang min väg.
kain.
Hvarför sprang du?
abel.
Jag ville inte störa henne. Jag blef underlig
till mods.
kain.
Jag har sett en kvinna.
abel.
Hvar?
Ord och bild, 7 :e årg.
kain. (hviskande.)
Här. Du skall få se henne. Det är därförjag
tagit dig med hit. Men du måste gömma dig
bakom buskarna, ty hon tillåter inte andra att se henne.
Ingen annan än mig.
abel. (drömmande.)
Kommer hon hit? Verkligen hit? Kvinnan?
kain.
På sista tiden ha vi mötts här hvarje dag. Hon
bor på andra sidan klyftan. Det är en stor släkt.
De äro inte som vi. De ha mycket mera boskap
och många män och kvinnor. De äro inte som vi,
som äro allena.
abel.
Kommer hon hit? Hvar kommer hon?
kain.
Hon kommer på andra sidan. Hon sitter med
fötterna ut öfver klyftan.
abel.
Jag skulle gärna vilja se en ung kvinna. Far
säger, att när mor var ung, då var det skönt att
se på henne.
kain.
Du kan tro, att det är skönt!
abel.
Går du inte öfver till henne, där borta, där det
är smalt?
kain.
Nej, det tillåter hon inte ännu. Då springer
hon sin väg. — Men hon skall komma hit på denna
sidan. Jag vill så gärna röra vid henne. Hon har
sagt, att när hon lär känna mig bättre, skall hon
komma hit öfver.
abel.
Har hon lofvat det?
kain.
Ja, det har hon lofvat. Kanhända, har hon sagt.
(hemlighetsfullt.) Och är hon först här, så skall hon
aldrig mera komma tillbaka.
abel.
Hur så?
kain.
För då behåller jag henne här.
abel.
Men om hon nu inte vill?
kain.
Då slår jag henne med min klubba, så att hon
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
