Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Bismarck. Af Thor Andersson. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
THOR ANDERSSON.
FURST BISMARCK. PORTRÄTTSTUDIE AF F. VON LENBACH.
mest uppmärksammade aktörerna på den
politiska skådebanan — med all rätt
hafva de ock blifvit karakteriserade som
statssocialister. Att Bismarck med
införandet af den allmänna rösträtten äfven
önskade att tränga tillbaka
medelklasserna, hvilka begärde icke endast en del
af makten, utan likasom i England all
makten, kan icke bestridas.
I den sociala frågan har Bismarck
tidigt uttalat sig. Redan i februari 1865
skrifver han, att äfven om en omedelbar
och direkt reglering af arbetslönerna
genom staten icke synes utförbar, så är
därmed icke frågan utesluten, om icke
en indirekt och medelbar inverkan från
dess sida i detta hänseende kan äga
rum; jag erinrar här endast om det äfven
i England bestående förbudet mot
trucksystem, inskränkning af barns
fabriksarbete, förbud mot beslagtagande af arbets-
lönen, samt slutligen om
koalitionsrättens garanterande och
understödjande af
produktions-föreningar. Som tyska rikets
kansler har han obetingadt
erkänt rätten till arbete. »Jag
står därför, så länge jag
stannar på denna plats», försäkrade
han själf.
Under senaste ämbetstiden
har Bismarck på ett både
förundrans- och erkännansvärdt
sätt ägnat sig åt lösningen af
åtskilliga sociala spörsmål
—-här behöfver ju endast erinras
om Tysklands epokgörande
föregångsarbete på
arbetareförsäkringens stora och svåra
område. Men liksom hans gamle
kejsare endast med svårighet
kunde följa Bismarck på hans
politiska stormbana, så har
denne själf icke förmått att på
många af de viktigaste
områdena i vår tids brännande
spörsmål — arbetarefrågan — följa och
till-lämpa de rön och resultat vår moderna
vetenskap och praxis redan nått. Det
oaktadt förtjänar Bismarck att
ihågkommas äfven af de skarpaste motståndare
till hans politik för den världshistoriska
insats han gjorde i det sociala
reformarbetet, då han icke längre lät detta vara
individens sak, utan förklarade, att här
hade den moderna staten sina största,
sina svåraste uppgifter att lösa.
Här får icke förbigås Bismarcks
förhållande till 1890 års
arbetarekonferens i Berlin -— ett kejserligt hugskott,
som på den allvarlige betraktaren
verkar lika fars- och frasartadt som den
bländande fredssvärmare, det alltid
er-öfningslystna moskovitiska väldets
härskare nyligen behagat tända.
Resultatet af konferensen, på hvilken — för
att använda ett omdöme, som återfinnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
