Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ett besök i Münchens glyptotek. Konsthistoriska silhuetter af August Hahr. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
AUGUST HAHR.
het samt sträfvan efter natursanning. I
sammanhang härmed vaknar
konstnärsmedvetandet, uttaladt i inskrifter, som
stundom bära metrisk form. Af denna
Greklands arkaiska konst äger glyptoteket en
ypperlig representant i den bekanta Apollo
från Tcnea, en af de första länkarne i
den kedja af nakna manliga statyer, i
hvilken plastiken genomgår skolandets
viktiga skede. Figuren visar oss en
yngling i stram hållning, med vänstra foten
framför den högra, men dock tänkt
stående, ej framåtskridande. Armarna hänga
med spända muskler utefter kroppens si-
dor. Hufvudet är utan den minsta
vändning placeradt rakt mellan skuldrorna
med ansiktet stirrande rätt ut. Likheten
med egyptiska statyer är slående.
Egyptisk är ställningen, höfternas smalhet
m. m. Men konstnären är ej bunden af
någon »kanon». Han har med en
nästan rörande naivitet sökt återgifva hvad
han i verkligheten sett. Ett sorgfälligt
studium visar särskildt benens bildning.
Där tyckes naturtroheten i de grekiska
statyerna ha börjat. I öfrigt är statyn
en vanskaplig gestalt med förkrympt bål,
breda, kantiga skuldror och cylinderartad
hals. Ögonen äro kinesiska och ligga i
ansiktets periferi. Munnen har
arkaismens beryktade leende. I anletsdragen
ligger emellertid fröet till den senare
uppkommande grekiska profilen.
Redan här utgör näsan en omedelbar
fortsättning af pannan. Håret faller
i groft angifna bukter ned öfver
pannan och nacken. Teneastatyn är ett
do-riskt-peloponnesiskt verk och anses
härröra från det sjette århundradets midt.
Namnet Apollo är godtyckligt. Då den
blifvit funnen i en graf, finns det skäl att
antaga den vara en heroiserad bild af en
afliden. Ja, den möjligheten är ej ute-
sluten, att den kan vara en atletstaty.
— Den grekiska plastikens idealgestalt
blef den nakne, manligt utvecklade
ynglingen. Och det var i atletstatyerna, de
ärestatyer som restes till förhärligande
af segrarne i de gymnastiska
täflings-spelen, skulpturen framför allt gjorde sina
lärospån och efter troget sökande
slutligen nådde herravälde i framställandet
af en människokropp.
Då vi från den teneatiske Apollo gå
in i den bredvid liggande salen, äro vi
ej fullt hundra år fram i tiden. På ön
Aegina står bronsplastiken högt i flor
och öfvar på skulpturen i marmor ett
DEN VÄSTRA GAFVELGRUPPEN FRÄN ATENA-TEMPI.ET PÅ AEGINA. HÖGRA SIDAN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
