Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Sagan om Tannhäuser. Af Werner Söderhjelm. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
WERNER SÖDERHJELM.
hvilket, trots att det i och för sig själf
varit straffvärdt, dock haft ett godt och
mycket moraliskt motiv till grund.
Denna skildring, af hvilken jag här
kunnat meddela endast det allra
väsentligaste, är för vår undersökning af
största vikt: den visar oss att
Tannhäusersa-gan varit bekant i Italien samt förlagd till
Sibylleberget åtskilligt innan la Sale
hörde den. Ty trots olikheterna är det samma
saga som ligger till grund för båda
uppteckningarna; överensstämmelserna i
detaljer äro alltför stora för att tillåta något
tvifvel härom. Och olikheterna bekräfta
blott identiteten, ty det är alldeles
tydligt, att vi i Guerino hafva för oss en
tendensiöst uppbygglig version af sagan,
affattad i ändamål att tjäna som motvikt
mot det för fromheten stötande
förhärligandet af sinnets njutningar, som hade
en så stor plats i den ursprungliga
af-fattningen. Men det finnes ännu en
annan omständighet, som i denna berättelse
är för oss af särskildt intresse. Sibyllan
är hos Andrea dei Magnabotti — det
är författarens namn — ännu icke helt
och hållet synonym med
kärleksgudinnan, såsom hon efteråt blifvit det, hon
har ännu kvar vissa drag af den tidigare
föreställningen om Sibyllan såsom blott
och bart den i alla framtidens och
nutidens hemligheter förfarna, den som
blifvit tecknad af Vergilius i Aeneidens
skildring af Sibyllan från Cumae och som
sedan blifvit placerad i det för sina
under och trollkonster bekanta Pilatusberget.
Huru skall nu denna sammansmältning
i Guerino förklaras? Måhända sålunda, att
Sibyllan egentligen hörde hemma i
Pilatusberget och Venus i det bredvid
liggande Sibylleberget samt att de båda
senare blifvit förväxlade — på en sådan
förväxling finnas också andra bevis. Men
den är icke blott en yttre: utan tvifvel
hafva, såsom Guerino visar, själfva
sagorna sammanblandats, det vill säga den
gamla tron på Sibyllor, som sitta i
bergen och hålla framtidens trådar i sina
händer, har sammanblandats med
föreställningen om gudinnor och andra
öfver-naturliga väsen, som inne i djupa grottor
hålla hof och härska öfver ett rike, där
fröjdernas sol aldrig går ner och där
njutningarnas tal är oändligt. Den
senare sagan har småningom utträngt den
förra, och från Italien, där den
lokaliserats i den ifrågavarande delen af
Apenninerna, har den kommit till Tyskland.
Där fick ock berget sin benämning, ty
i den italienska litteraturen bär det aldrig
kärleksgudinnans latinska namn; men väl
var detta namn, såsom redan ofvan
framhållits, rätt tidigt användt i vaganternas
poesi, en omständighet, som för resten
synes tyda pä att hela sagan blifvit
importerad från Italien af någon vandrande
tysk medeltida sångare, ty af dessa hafva
veterligen åtskilliga besökt grannlandet
söder om Alperna.
Men sagan blef i Tyskland icke
rotfast, innan den fått Tannhäuser till hjälte
— och kanske var det han själf som
hämtat den med sig från andra sidan
Alperna. Huru som hälst, så synes den
icke hafva blifvit upptecknad i den först
importerade formen. Men sammansmält
med historien om den olycklige
»Minnessångaren, har sagan sedan ännu en gång
passerat Alperna: den har förts ner till
Norcia och Sibyllinerbergen af tyskar,
som kommit dit för att söka
Tannhäuser Venusberg och se de ställen, där
deras diktare gått in till fröjd och
fördömelse på samma gång; den har i sin
nya form blifvit gängse i trakten af
Sibylleberget, och där har, efter det
Tannhäuser namn redan förgätits, Antoine
de la Sale hört den, liksom ock Andrea
degli Magliabecchi därifrån, medelbart
eller omedelbart, fått sin kunskap om den.*
* Jag modifierar härmed, i anslutning till
ett par tyska vetenskapsmän min tidigare (i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
