Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och Bild - N:r 3, Mars - Ur bokmarknaden - Af K. E. F. - Teater. Stockholms teatrar. Af E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
DAGBOKEN.
ett fint, på samma gång gladt och ironiskt
löje glimtar fram. Det är nästan hela tiden
hon själf som förtäljer; man lyssnar sympatiskt
stämd och road till hennes vackert ljusa röst,
och man minns hennes historia som ett för-
troende, gifvet af en ung och öppen
människosjäl en tidig vårkväll med ljum luft, mot
en mattröd solnedgång långt borta och till
ackompagnemang af en dämpadt porlande
vårbäck. K. E. F.
TEATER.
STOCKHOLMS TEATRAR.
K. Operan.
Mars 20. Prolog. Brand. Dramatisk dikt af
Henrik Ibsen. (Akt IV och V).
K. Dramatiska teatern.
Januari 20. Gurli. Lustspel i 3 akter at Petrus
Holmiensis.
Mars 20. Prolog. Fru Inger till Östråt.
Skådespel i 5 akter af Henrik Ibsen.
Vasateatern.
Januari 27. Marcelle. Komedi i 4 akter af
Victo-rien Sardou.
Februari 15. Försvunnen, Lustspel i 3 akter af
Alexandre Bisson och André Sylvane.
Mars 14. Kungsämnena. Historiskt skådespel i 5
akter af Henrik Ibsen.
Södra teatern.
Januari 28. Dubbelgångaren. Lustspel i 3 akter af
A. Sylvane och J. Gascogne.
Mars 1. Ordensbröderna. Fars i 3 akter af Carl
Laufs och Kurt Kraatz.
Henrik Ibsens sjuttioårsdag bragte lif och
rörelse i våra teatrars spellistor. Förut
har det nya året ej haft mycken växling att
bjuda. K. dramatiska teatern har spelat »Gurli»,
och Vasateatern har gifvit först en fransk
komedi, som ej hade mycket att göra
hvarken på denna eller någon annan icke fransk
seen, samt därefter en fransk fars, som på
ett glänsande sätt upptog traditionerna från
»Fernands giftermål1, »Spökhotellet» och
■ Generaldirektören». — Jag var djupt
förstämd den afton, då jag lämnade en af de
första femtio representationerna af »Gurli»;
detta är dock ej så att förstå, som skulle jag
där hafva haft så tråkigt, att detta vore
orsaken till förstämningen. Nej, några roliga
vändningar i dialogen och hr Personnes mä-
sterliga skapelse i grefve Skytts roll beredde
mig afgjordt nöje, men hvad som verkade
nedslående och hvad som, efter hvad jag kan
finna, måste verka så, är medvetandet att
detta stycke och fru Hartmanns prestation i
titelrollen haft en afgjord, snart sagdt enastående
succés, som ekonomiskt gjort den dåliga
regimen än mera sadelfast och ytterligare sänkt
den konstnärliga nivån i publikens smak.
Styckets författare behöfver ej i detta omdöme
se något allt för starkt klander, han har som
skicklig faiseur och god kännare af scenens
fordringar lagat till en pjes sådan som
publiken vill hafva den, med en bravourroll sådan
som fru Hartmann ville hafva den. Jag kan
ej gärna föreställa mig, att han tror sig hafva
gjort något mer än detta. Men han har nog
ej lyckats helt i hvad han velat:
atelierinte-riören och artistlifvet äro falskt och blackt
tecknade, den »tacksamma» titelrollen
rymmer intet af verkligt intresse, men
sentimentalitet och banalitet grassera ohejdadt, och det
ideliga jäktandet efter applådsortier för
titelrollens innehafvarinna verkar tröttande. När
andra land och andra tider hafva haft en
allmänt beundrad skådespelerska, som publiken
burit på händerna, har ofta för och omkring
henne en rik litteratur vuxit upp. Heibergs
och Hertz’ stycken skrefvos därför, att
Johanne Louise Heiberg fanns för de kvinnliga
hufvudrollerna, men dessa roller bjödo nya
konstnärliga uppgifter för den stora talangen,
åt hvilka författaren hoppades att få se henne
gifva sin framställningskonsts lif, och härmed
förde de hvarandra alltjämt framåt till allt större
utveckling. Men för konst erbjuder fru
Hartmanns roll och spel endast litet tillfälle, det
är en samling löst hopfogade bravourscener,
upptåg, utklädslar i lätt modellkostym,
dansnummer och på theåtre-français-franska sagda
repliker, som kniper publiken och för denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
