Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och Bild - N:r 4, April - Litteratur. Insända böcker - Ur bokmarknaden. Af K. af G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Årg. 1898. Bilaga till ORD OCH BILD. N:r 4, April.
LITTERATUR.
INSÄNDA BÖCKER.
Från Alb. Bonniers förlag:
Hjalmar Söderberg: Historietier. Pris 2. 50.
Verner von Heidenstam: Karolinerna. Andra
samlingen. Pris 4.50; inb. 6 kr.
Från Hugo Gebers förlag:
Alphonse Daudet: Familjens stöd. Bern.
öfversättning af Ernst Lundqvist. Pris 3.50.
Från C. & E. Gernandts förlagsaktiebolag:
N. V.E. Nordenmark : Stjärnklara kvällar. Pris 3 kr.
Sven Åkerberg: Antinous och Den förlorade sonen.
Två berättelser. Pris 1.75.
UR BOKMARKNADEN.
john Ruskin: Huru vi skola arbeta och hushålla.
Tankar om nationalekonomiens första grunder, alla
människovänliga arbetsgifvare tillegnad.
Öfversättning från engelskan af Ö. H. Dumrath. Stockholm,
Nordin & Josephson.
Detta arbete torde knappast höra till den
illustre skriftställarens mera framstående. Det
utmärkes för klarhet i stil och ädelhet i
tankar, men de läror, som kritiseras, äro
skäligen föråldrade, och de nationalekonomiska
i-déer, som framställas, utopiska, utan att de
äga den eggande och tilldragande makt, som
snillrikt framställda utopier kunna hafva.
Författarens rop på rättvisa är mäktigt och djupt
kändt, men han synes icke hafva i minsta mån
bidragit till lösningen af den svåra frågan:
Huru skall rättvisa kunna tillämpas på det
e-konomiska lifvet?
John Ruskins mening är den, att
storindustrien skall afskaffas, och att mänskligheten
skall slå sig på ett arkadiskt fredligt landtlif
med så mycken konstnjutning som möjligt.
Hvar han vill placera nutidens stora
arbetarskara, därom säger han ingenting. Allt arbete,
som är maskinmässigt, anser han fördärfbringan-
de, och det bör därför afskaffas. 1 den
lyckliga dal, dit han önskar sig, skola inbyggarne
»färdas lugnt och säkert, och vilja de bära
något, skall det ske på djurens rygg, i kärror
eller båtar». Järnvägar och andra snabba
kommunikationsmedel bannlyser han.
Ruskin saknar blick för storindustriens
betydelse för samtidens folk. Han ser på det
osköna i arbetssätten och anser hela frågan
affärdad därmed, att stora mängder arbetare
och arbeterskor lida under det närvarande
systemet. Han låter förstå, att hvarje familj
skulle själf lätt kunna producera hvad den
behöfver af alla förnödenheter och lämnar ur
räkningen, att detta kan ske blott under
förutsättning, att befolkningens antal ej är större
än att endast den bättre jorden behöfde
tillgripas. Och dock torde det vara
oomtvistligt, att det är blott med tillhjälp af
storindustrien, hvars produktionsresultat är så
öfverlägset hvarje annat sätt att arbeta, som de
stora folkmassornas behof kunna
tillnärmelsevis tillfredsställas. Den ekonomiska vinsten
af nutidens sätt att arbeta för
tillfredsställandet af våra elementära behof är så påtaglig,
att den, som opponerar däremot, blott talar
för vindarna. Mänskligheten skall lära sig att
använda de oerhörda resurser, som ligga i
storindustrien, på ett för hela mänskligheten
fördelaktigare sätt, men den skall ej kasta bort
dem för de brister, hvilka nu falla så bjärt i
ögonen.
Författarens kraf på konstnärlighet och
förädling är mycket djupt, och han
meddelar läsaren sin egen känsla för den stora
betydelsen af konstens inträngande i
människans hvardagslif. Men storindustrien
behöfver ej dödas, därför att allmänhetens
konst-behof skall fördjupas. Konsten kan ansluta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
