- Project Runeberg -  Ord och Bild / Åttonde årgången. 1899 /
7

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Carl Snoilsky. Af Hellen Lindgren. Med 8 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

venia verbo — brutal ömhetskraft, som
man får tårar i ögonen af, när den
svenske ynglingen på främmande botten, då
han studerar almanackan och finner att
det är jul hemma, ångerfull utbrister:
»mitt land, mitt land, hur mår mitt land?»
Hur màr mitt land — hvar och en är
tvungen att se fosterlandet som en kär
anhörig, glömd men ej förgäten, vid
denna fråga, som i sin omedelbara form
och samtalsspråkets otvungenhet träffar
hvarje hjärtas sårbaraste punkt. Skulle
man ej kunna säga, att detta är nyckeln
till diktarspråkets parlör, där man dock
aldrig vinner »talfärdighet» genom att
mekaniskt invigas i ordformlernas rätta bruk.
Språkets färgmotsatser användas
oupphörligt, dubbelheten af en vältalig
pleonasm: långsam, sömnig förbidan.
Gondolier, tig stilla. Jag vet, blott jag. En
dof beklämning. En flyktig timme,
o. s. v. —
allt detta är en nyhet i den sofvande
svenska litteraturen. Men äfven otålig
besvärjelse är icke ovanlig:

Tyst, nattvind, väck ej de döde,
hvi jämrar du ständigt så?


Ibland blir otåligheten så stark, att
lifsfriskheten ger hela versmakeriet på
båten. Diktaren gitter icke »fiska rim i
sinad älf», när la bella sorrentina själf
sitter bredvid honom. Den ystra
nervositeten yttrar sig också stridslustigt
öfverdådig. Vågar gondolieren kanske
blanda sig i hans kurtis med Giacinta:

Ha, gondolier, jag tror speja du vågar,
bry dig om intet och bruka din år!
Ro så att skummet uppspritter i bågar,
annars så rys för en kättersk signor!


Icke det ringaste förskräcker det
heller hans unga mod att i sonetten till
Fredrik Sander inom sonettens fjorton
rader gifva en helhetsbild af Spanien,
det glada, aristokratiska tiggarlandet, det
sluskigt eleganta, med trasor, barett och
plym i broderlig förening. Hur väl han
lyckats att i några få drag fästa det på
duken, framgår exempelvis af dessa fyra
rader:

Guitarrklink, åsneskri och tiggarsvada!
O kök, där oljan härsknade i tråg,
madrasser, fält för en entomolog!
Men nog härom, säg minnes du Granada?


Allt i dessa ungdomsdikter bestyrker
diktarens egen försäkran i Cachucha:

Jag håller mig till saken mer än frasen
och skrifver helst med känslans röda bläck.


Man märker därför stora olikheter i
Snoilskys produktion från skilda tider.
Hans första sonettsamling España, som
är daterad 1865—66, antyder redan en
ny period, medan den andra samlingen,
sonetter från 1863—1871, tydligt
accentuerar en brytning. Från den stormande
ungdomskraftens första genombrott
märker man ett nytt steg fram till en
behärskad konstnärlighet. Han förkunnar,
ville man säga, den genomkämpade
stridens resultat: friden såsom en frukt
däraf att de små ansatserna offrats.
Hvarför nedsmälter konstnären sina
skizzer för att ur deras material skapa
det stora konstverket? Jo, det måste
uppstå ur de många småförsökens död,
som fågel Fenix uppstår ur lågorna. Så här
Snoilsky uttalat som konstnärens princip,
att denne måste döda sina lifsfragment
för att vinna en större helhet, samma
sak som jag nyss sökt psykologiskt
uttrycka som ett kännemärke hos honom
själf och som personlighetens afskildhet
från och seger öfver stämningarna.
Sonetten Benvenuto Cellini är typisk:

Hel stod guden där,
ett mästerverk, err graf för mästerstycken,


ty den tvekande konstnären får, då
bronsen ej är tillräcklig för att skapa
Zeus-figuren, kasta sin verkstads bästa
smycken, »nipper åt behagen», i ugnens svalg:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:43:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1899/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free