Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kulturländernas skämttecknare och skämttidningar. Af Carl G. Laurin. Med 23 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 6
CARL G. LAURIN.
det mest sårande, det mest kränkande
för samhället, som finnes i dylika för-,
hållanden. En bild som: »Dieses Jahr
darf der Storch nicht zu uns kommen,
der Papa braucht einen neuen Anzug»
ger anledning till eftertanke. Heines
mångsidighet är särskildt
anmärkningsvärd, och hans underskrifter äro ibland
lika roande som själfva bilden, så t. ex.
har hans »Homo sapiens», som framställer
EN KINKIG FRÅGA. TECKNING AF GEORGE DU MAURIER. (Punch.)
»To—morrow ’s Sunday, isn’t it, Mamma?» — »Yes, dear.« — »Mayn’t I play with the cards
and build castles with them?» — »Certainly not, dearj. — »But, Mamma, mightn’t I play with the
Prayer-books, you know, if I built a Clmrch with them?>
en mängd folk, hvilka med näsan mot
jorden betyga en liten pickelhufvad
småprins sin krypande hyllning, följande
förklarande text: »Der Mensch (Homo sapiens)
unterscheidet sich von den übrigen
Säuge-thieren durch seinen aufrechten Gang».
Det på kemisk väg tillkomna barnet
förtjänar äfven en mention honorable som
en originel lösning af 1880-talets
sedlighetsfråga. — Det finnes också skönhet i
Simplicissimus. Tidningens i några få
Kreuzzeitung i fickan, drömmande om
farfars dagar, då man bytte bort
misshagliga bönder mot flinka jakthundar.
Hufvudsaken blir dock satiren.
Simplicissimus är djärf. Så förnekar han
absolut löjtnanter rätten att sticka ihjäl civila
medborgare för en liten ordväxlings skull
och anser, att äfven ingeniörer och
författare, järnvägstjänstemän och domare
ha sin om ock obetydliga andel i
kulturarbetet — åtminstone i fredstid. Sådant
men verkningsfullt anbragta färger tryckta
bilder af utsikter öfver de blånande
baier-ska alperna, af älskande par i de ståtliga
barockslottens parkers dunkel, af frisk,
yppig kvinnoskönhet förtjäna beröm.
E. Th’önys eleganta salongstyper äro
alltigenom tyska, och hans
»Kammer-herr» promenerar nog under sin
ledighetstid omkring på sina Mark
Bran-denburgska åkrar med ett exemplar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
