Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kulturländernas skämttecknare och skämttidningar. Af Carl G. Laurin. Med 23 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURLÄNDERNAS SKÄMTTECKNARE OCH SKÄMTTIDNINGAR.
53
interiörer ur den högre finansens och
kammarens verksamhet under denna tid.
— Beundransvärdt är hans sinne för de
nationela egendomligheterna:
fransmannen, som slår näfven i kafébordet, så att
dominobrickorna hoppa, allt under det
att orden guerre och gloire genljuda i
lokalen, där gästerna berusas af de
sonora flosklerna, tysken med sitt oklippta
hår och byxor på half stång,
engelsmännens seniga, liksom i trä skurna figurer
och ansikten med gorilla-artade
tuggverk-tyg, utmärkande för de karikaturela ty-
Figaro förekomma hans teckningar ibland,
och hans rediga linjemanér lämpar sig
bra för tryck på oglättadt papper. Som
karikatyrister i egentlig mening torde
endast Oberländer och Heine kunna mäta
sig med honom.
Skandinavisk skämtteckning är af ungt
datum. Småborgerlig tarflighet och på
senare tid en affekterad, skräpig
rafsig-het ha varit särskildt den svenska
karikatyrteckningens svaga sidor. Vi ha i alla
fall två skämttidningar, som kunna
tillfredsställa måttliga anspråk. Strix och
Nous touchons. Vous touchez. Iis touchent.
(Suck af en aktieägare i Panamabolaget.)
konjugation af verbet »toucher le chèque». teckningar af caran d’ache.
(Le Carnet de Cheques.)
pernå hos anglosachsarne, — hvilka eljes
kunna glädja sig åt att frambringa de
vackraste och mest distinguerade
herrtyper, som förekommit sedan grekernas
dagar — orientalens våta sammetsögon, allt
detta förstår Caran d’Ache, men också de
sociala skiljemärkena: de fina damernas
stiliserade kråmningar, klubbmännens
sportsmansposer, hela denna roande
frigymnastik, som hör till de
högelegantas frimureri och af hvilken denna
konstnär känner och med oförbrännelig
komik återger hvarje rörelseschema. I Le
Söndags-Nisse äro eller borde åtminstone
vara så kända, att det är onödigt att
vidare orda om dem. Söndags-Nisse,
underlägsen i teckningen, ligger
betydligt öfver i ofta mycket kvick text,
under det att Strix i prosa och vers
med få undantag hör till det mest
mattande och krystade inom genren. Det
berättas, att bland de eviga straffen det
äfven lär förekomma tvång att läsa
igenom tråkiga böcker; det skulle ej förvåna
oss det minsta, om en fullständig serie
»Från tinnarna» skulle komma att få denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
