Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Yvette Guilbert. Af Carl G. Laurin. Med 1 bild - En ny dansk opera. Af Gustav Hetsch. Öfversättning från förf:s manuskript
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii!
c. g. l.
mot de gamla herrarne, voro, som hon
försäkrade i slutverserna, »au fond très
morales», kan lämnas därhän.
Var hennes uppträdande en succés?
Det torde ej anses ohöfligt att hysa
misstankar om huruvida en så främmande
konstart, med så okända ämnen, hämtade från
ett med oss så olikartadt folk, kunna på
en timme genomträngas och uppfattas.
Hur som helst var det i alla fall
välgörande att än en gång fa lära sig, att allt
måste dömas efter sin art och att, då
form och innehåll så fullständigt täcka
hvarandra som här, man har rätt att tala
om förstklassig konst äfven då det gäller
en variété-artist, — men då skall det också
vara så, att ej blott en fransman glömmer
sina tre i utspädd konjak inlagda körsbär,
som utgöra den vanliga förtäringen på de
franska caf-échantanterna, utan till och med
så, att en svensk glömmer att sakna punschen.
Har Yvette gjort ett så starkt intryck, då
ha de sextio minuter hon påverkat oss
ej varit förspillda för vårt kära Sverige.
Men, frågar man sig, hvad har Sverige
gjort för intryck på henne? Har hon fått.
svar på de två frågor, som enligt
Aftonbladets in.tervieware oroade henne? Vet hon
nu hvad svenskarne ha för religion och
om deras konung tycker om visor?
EN NY DANSK OPERA.
Af GUSTAV HETSCH.
Öfversättning- från förf:s manuskript.
»Dyveke», tragisk opera af Johan Bartholdy, text
af Einar Christiansen.
Kompositören Johan Bartholdy, som
torde vara bekant för
Stockholmspubliken sedan musikfesten 1897, då han i
egenskap af dirigent för den köpenhamnska
studentsångföreningen gästade Mälarstaden,
och där förvärfvade sig många vänner genom
sitt friska, jovialiska väsen, har nu ändtligen
lyckats få sin opera Dyveke uppförd på
det kgl. Theater i Köpenhamn, där den
visst ett par år legat inne och väntat på
att komma fram.
Det är icke första gången
Bartholdy — som är en ansedd musiker och
sånglärare samt kantor vid S:t.
Mattæi-kyrkan i Fredriksberg — skrifver musik
för scenen. För en del år sedan fick han
en operett Svine dre?igen (efter H. C.
Andersens saga) uppförd på Dagmarteatern;
den var icke just betydande men hade dock
en viss efemär framgång. Och för ett
decennium sedan gaf det kgl. Theater hans
stora opera Loreley, till hvilken han själf
skrifvit en något otymplig text och som
gick tämligen spårlöst förbi. Den uppför-
des, om jag minnes rätt, inalles blott tre
gånger.
Emellertid skrämde motgången ej en
så modig man som Bartholdy. När man
känner honom personligen och vet,
hvilken frisk och glad natur han är, förstår
man, att ett nederlag som Loreley’s icke
kunde nedslå honom eller betaga honom
lusten att försöka sig med en ny opera.
I den mera sägenartade än historiskt
pålitliga berättelsen om kung Kristian den
andres kärleksförhållande till holländskan
mor Sigbrits sköna dotter Dyveke, hvilken
till sist fick en så tragisk död, därför att
hennes kunglige älskare icke ville skilja
sig från henne, hade Bartholdy funnit ett
ämne, som kunde ge grundvalen till en
effektfull opera, och som till på köpet ägde
fördelen att vara nationelt.
Den kände diktaren och
librettförfatta-ren Einar Christiansen har öfver nämnda
ämne skrifvit en operatext, som har sin
styrka i versernas lyriska skönhet och den
soignerade formen i det hela men sin
svaghet i den något tafatta scenanordningen,
bristen på originalitet i karaktärsteckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
