Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Gamla svenska minnen från den södra Seine-stranden i Paris. Af Nathan Söderblom. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i30
NATHAN SÖDERBLOM.
många svenskar vid den tiden öfver Köln,
där han i tre år studerade vid
dominikanernas berömda skola, 1269 begaf han
sig till Paris och stannade ett år i
domi-nikanklostret St. Jacques, äfven det en
tillflykt för talrika bildningssökande
teologiska ämnessvenner från våra
skandinaviska länder. Hans parisbesök inföll
under skolastikens högsta blomstring. I
St. Jacques undervisade dess främste
mästare, Thomas ab Aquino, som hade
föredragit vetenskapen framför
ärkebi-skopsdömet i Neapel. På den kyrkliga
rangskalan kom icke heller Peter
synnerligen högt. Han blef lärare vid
do-minikanskolan i Skenninge och slutade
sina dagar troligen i Visby, förtärd af
den svärmiska känsla han ägnade sin
själs drottning, bondflickan från trakten
af Köln. Hans namn har gått till
eftervärlden i oupplöslig förbindelse med
hennes: Kristina från Stumbelen, och i en
förbindelse, vida skärare och skönare än
den, som förenar Abälard och Heloise.
Emellertid synes Peter icke hafva varit
Kristinas ende nordiske beundrare. Vi
höra talas om en Karl, som på återresa
från Paris, där han idkat studier, bragte
med sig en liten fin sångbok till skänk
åt den heliga Kristina. Några data
finner jag icke annat än hans dödsår 1268.
Detta tyckes emellertid göra sannolikt,
att han känt Kristina före Peter och lärt
sig värdera henne utan hans förmedling.
Arkebiskoparne i Uppsala stodo icke
sina lundensiska ämbetsbröder efter i
verksamt intresse för de studerande från
sitt stift i Paris. Ärkebiskop Jakob
tilldelade den 25 april 1280 de uppsaliensiska
studenterna i Paris tionde från Lyhundra
härad, Telge skeppslag, Tierp,
Gestrikland och andra orter. Längre ned få vi
anledning att omnämna uppsalaprosten
Anders Ands gåfva af ett hus till sina
unga landsmän i Paris.
På ’trettonhundratalet gjorde sig mer
än en svensk bemärkt vid universitetet.
Vi finna t. ex. på 40-talet en Andreas,
som fick namn om sig att vara en
synnerligen framstående filosof: »cum
cele-britate et ingenti nominis fama», en
Konrad, som betroddes med en beskickning
från universitetets filosofiska fakultet till
påfven, som dä befann sig i »den
babyloniska fångenskapen» i Avignon, en
påfvedömets förnedringstid, som
sammanföll med parisuniversitetets mest glänsande
period, och en Lorenz, som var
professor vid samma fakultet och prokurator
för nationen. Något senare vistades den
rike lagman Algots i Västergötland son
Brynolf hela aderton år (enligt Schück
tolf år) i Paris, dels såsom student, dels
såsom lärare, andra att förtiga. Brynolf
måste hafva kommit mycket tidigt till
Paris, ty han var ännu en ung man, då
han 1278 valdes till biskop i Skara.
Stiftet minnes i honom en af sina
yppersta biskopar.
Vi ha redan beklagat bristen på
källor för vår kunskap om svenskarnes
antal i Paris, särdeles under 1100-,
1200-och början af 1300-talen. Detta antal
måste dock hafva varit högst betydande.
Därom ger oss ett aktstycke från
1300-talets början vittnesbörd. I en skrift till
påfvestolen i Rom af 6—11 maj 1313
anhålla en hel del magistrar och
studenter vid universitetet i Paris, att de ej
mätte tvingas att bidraga med penningar
till universitetets skulder. Bland
linder-tecknarne finner jag icke mindre än
tjugu-ett svenska namn. Öfver tjugu svenska
studenter vistades sålunda detta år
samtidigt i Paris. Om de fleste angifves
endast nationaliteten, om åtskilliga äfven
hemorten, Linköping, Söderköping,
Upp-säla, Boglösa, Brogård. Några voro
redan ordinerade präster.
Från 1333 står nationens matrikel
oss till buds. Det är sannt, att
svenskarnes antal aftager från 1300-talets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
