Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - En katolsk folkvisa. Af Anna M. Roos. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 anna m. roos.
Medan den bildande konsten så godt
som alltid framställt Magdalena ätven
under botgöringens dagar såsom ung och
skön, ha några målare icke tvekat att
framställa Maria af Egypten i den
utmärglade, afskräckande skepnad, som
Zo-zimas beskrifver. Särskildt har Ribeiras
dystra fantasi däraf satts i rörelse, han,
som tyckes i sitt temperament ha ägt
något af den grymhet, som är den
spanska nationalkaraktärens mörkaste sida,
och hvilkens pensel älskar fasorna och
ångesten, de utpinade kropparna och de
blödande offren, liksom Torquemada
älskade auto-da-féernas ohyggligheter. Det
är icke blott hans helgon som vrida sig
i alla tänkbara kval: gamens slitande i
Promethei inälfvor och titanens vilda
smärta skildrar han på ett sätt, som är
så fjärran som möjligt från antikens
behärskade ro äfven under lidandet. Eller
kanske är det snarare en aflånga lidanden och
hårda strider alstrad okuflig bitterhet, som
i lo Spagnolettos mörka taflor tager sig
uttryck. Detta öfverlägsna geni, som måste
tigga på Roms gator och sedan — hvad
han väl knappast kände som mindre
förnedrande — bära betjäntlivré för att få
sitt uppehälle, vann icke rykte och
frihet från brödbekymren förr än han
råkat få till svärfar en företagsam
konsthandlare, som icke underlät att göra
reklam för sin mågs taflor. Att Ribeiras
stolta sinne under trycket af lifvets och
människornas hårdhet blifvit hårdt, det
framgår af hans förhållande till
rivaliserande konstnärer under hans framgångs
dagar i Neapel. Ty är man än villig
att anse som betydligt öfverdrifna de
gamla berättelserna om huru Ribeira
skulle stått sina konkurrenter om furstens
och allmänhetens ynnest och
beställningar efter lifvet, att han skulle genom den
illsluga gåfvan af ett fluidum, hvilket
föregafs vara ett förträffligt
rengöringsmedel för målningar, ha förledt munkarna
i San Martino att utplåna ett
mästerverk af Massimo Stanziono m. m. dylikt,
så kan han dock omöjligt fritagas från
de alltför väl bestyrkta anklagelserna för
ovärdiga intriger och förföljelser mot
Annibale Carrachi, mot Guido Reni och
särskildt mot den blide, tålmodige
Domenichino, som fått i . uppdrag att jämte
honom smycka San Gennaro-kyrkan med
fresker. När Ribeira skildrade S.
Bar-tolomei martyrium — och huru många
Bartolomeer har han icke målat! de jaga
en likt marbilder genom alla Europas
museer, dessa skräckfyllda syner af det
hudflängda helgonet —, kanske har han
då liksom i ett doft och vredgadt skri.
gifvit uttryck åt all den vånda, som ett
stolt och inbundet sinne kan lida af
världens blinda hårdhet; när han öfver
bödelns drag låter spela ett grymt hånlöje
eller hvad som är nästan än mer
förfärande: en min af den kallaste,
lugnaste likgiltighet, kanske har han då
velat gifva utlopp åt ett ur bittra
erfarenheter framkvällande mörkt förakt för
människonaturen.1 — Han har, som sagdt, i sina
framställningar af den egyptiska Maria
med förkärlek dvalts vid den hemska
ut-märglingen hos en kvinna, som förtärts
först af lasten, sedan af yttre nöd och
af själens kval. I Madrids Prado-museum
hänga tvenne bilder af denna art. Men
han har som bekant verkligen en gång
också skildrat henne på ett annat sätt.
I Dresdens museum står den egyptiska
Marias namn under en af Ribeira
signerad bild af en ung oskuldsfull flicka med
lugna, ljufva ögon och ett härligt hår.
Denna bild har lika litet att göra med
legendens Maria af Egypten — kvinnan
med den obändiga njutningslystnaden och
den förtärande ångern — som den synes
förenlig med Ribeiras konst, sådan man
känner den från andra verk. Man kan
1 Ribeiras »Sankt Bartolemeus> i
Nationalmuseum är afbildad i Ord och bild 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
