Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Falu koppargrufva förr och nu. Af P. O. Welander. Med 6 bilder - Falu grufvas upptäckt och första bearbetande - Kopparbergets politiska storhetstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
År 1361 upptog konungen ett lån af
prelaterna på 4400 mark för att kunna
vara beredd till det väntade kriget med
Danmark, och till säkerhet för detta lån
måste han pantsätta en del af den årliga
afraden från grufvan. Den följande
regenten, konung Albrekt, pantsatte ej
mindre än 100 skeppund årligen af
afraden för betalande af ett lån till två
holsteinske grefvar. Denna pantsättning
jämte stadfästande af 1347 års
privilegier är för öfrigt allt hvad som är att
anteckna under Albrekts regering.
Landets stormän synas vid denna tid börja
växa konungen öfver hufvudet.
Ofantliga rikedomar voro samlade på få
händer, hvartill digerdöden torde hafva
bidragit. Den rikaste och mäktigaste bland
de store var Bo Jonsson Grip,
förmodligen den rikaste man, som någonsin
funnits i Sverige. Till hans stora
förpantningar hörde äfven »halfva Dalarna, halfva
kopparberget och halfva järnberget, som
i Dalarna ligger». Konung Albrekt sökte
till sist att indraga en del af
stormännens förpantningar, ett försök som
lyktade så, att Albrekt afsattes och
drottning Margareta i stället inkallades till
Sverige. Vid denna tid synes
emellertid bergsbruket hafva varit i starkt
stigande, ty på fem år, räknadt från och med
1392, tillkommo 17½ nya par vid
grufvan.
Slugt begagnande sig af förödande
inbördes strider mellan landets stormän,
lyckades drottning Margareta göra den
reduktion af kronogods och
förpantningar, hvilken konung Albrekt förgäfves
sökte genomföra. Hvad därvid
Kopparberget beträffar, så visste drottningen
att skaffa sig rådets beslut på, att hon
skulle få innehafva det under sin lifstid
som morgongåfva. Samtidigt kommo
äfven bergsmännen i en mera beroende
ställning, och bergsfogdens makt
utvidgades. Han bodde härefter på Västerås
slott och blef styresman för hela
Västmanland och Dalarna. Under höfdingen
i Västerås inrättades en ny
fogdebefattning på Kopparberget, hvars innehafvare
benämnes bergsfogde eller bergsöfverste.
Den andre i ordningen af dessa
bergsfogdar var den i Sveriges historia väl
kände Jösse Eriksson.
Genom drottning Margaretas
reduktion lades fröet till ett djupt missnöje i
landet bland stormännen och ej minst
vid Kopparberget, där, förutom en del
indragningar, äfven kronan utöfvade ett
tryckande förmynderskap. Under den
följande regenten, konung Erik, är till en
början ännu lugn i landet, men snart
börja upprorsvindar blåsa, och de
komma från Kopparberget. Nu börjar en
tid i Kopparbergets historia, som vi
tillåta oss att kalla för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
