Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Falu koppargrufva förr och nu. Af P. O. Welander. Med 6 bilder - Kopparbergets politiska storhetstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drottning Kristina inrättade ett nytt
bergsfrälse; och det är detta nya bergsfrälse,
som fortlefvat ända in i vårt århundrade,
och hvarom vi höra vidare längre fram.
Dessa förnäme bergsmän eller
bergsknapar, som de vanligen kallades, voro rika
och mäktiga män och visste att omgifva
sig med en viss ståt. Några af dem
kunde hafva ända till 100 drängar och
tjänare, hvilka på söndagarne och vid
högtidliga tillfällen voro iklädda sina
högtidsdräkter med silfverbälten om
lifvet och som en lifvakt åtföljde sina
herrar till kyrkan och festliga samkväm.
Att dessa bergsknapar voro förnäma
och efter den tidens måttstock bildade
män framgår ock däraf, att de läto sina
döttrar uppfostras vid det mycket
beryktade Vadstena kloster, där äfven en
af dem blef abbedissa. Af denna tids
förnäma bergsmanssläkter, som vanligen voro
bosatte ett godt stycke från grufvan,
vilja vi nämna Oxenstjerna, Stjerna,
Svinhufvud, Ranke, Örnflykt, Cruuse och
Drake.
Jämte dessa bergsknapar funnos
små- eller bondebergsmän. Om dem är icke
mycket kändt, men de åtnjöto vissa
friheter och härstammade antagligen från
allmogemän och de förut nämnde
täktkarlarne. De arbetade själfva i grufvan
och voro beroende af de rika
bergsmännen. Längre fram träda de dock
mera i förgrunden. De tillväxte hastigt,
då de rike bergsknaparne däremot så
småningom minskades, tills de slutligen
helt gingo upp i bondebergsmännens klass.
Falun, som nu först börjar nämnas,
var vid denna tid en betydande
handelsplats, dit tyske köpmän öfver Stockholm
förde lifsförnödenheter och utländskt
kram. Så omtalas i häfderna, att det
var af köpmännens sidentyger Gustaf
Vasa gjorde sina första fanor under
befrielsekriget. Bland lifsförnödenheter, som
hitfördes från Tyskland, kan som ett litet
kuriosum nämnas lybeckskorf. Denna
korf lärde dock Faluborna göra efter lika
god som lybeckarne, och ännu i denna
dag är falukorfven en efterfrågad vara.
Kopparberget fick äfven nu sin första
präst, och instiftelsebrefvet på den gamla
kyrkan är af år 1471. Vid grufvan var
det stundom klent beställdt under denna
tid. Ömsom rådde förtryck och ömsom
själfsvåld; och då alla utan tanke på
framtiden blott sökte få så mycket malm
som möjligt, blef vid grufbrytningen
rådande ett slags roffarebruk. Men denna
planlösa brytning orsakade snart stora
ras, som hotade att alldeles ödelägga
grufvan. Af ett bref från fogden till
riksföreståndaren år 1506 framgår, att
bergsmännen under hela år 1505 voro
sysselsatta med att rensa grufvan efter
rasen. Genom nedsättning i afraden
lyckades det dock att få grufdriften i gång
igen år 1507. Hvilken stor betydelse
afraden hade för riket kan man se af
följande ord i det nyss nämnda brefvet:
»Gud förbjude, att Kopparberget komme
i för mycken svaghet, då skulle Edra
och riksens fiender därutaf få stor glädje».
Den store landsfadern Gustaf I hade
mycken omsorg om Falu grufva, hvilket
framgår af hans många bref till
bergsfogdarne och bergsmännen.
Först bekräftade han konung Magni
privilegier genom ett bref 1525, däri
han med följande ord varnar en hvar
att på något sätt störa eller oroa
bergsmännen: »Thy förbjude Wi alla Wåra
fogdar och ämbetsmän och alla andra,
eho de helst äro eller vara kunna, som
för Wår skull vilja, skola, göra och låta
föreskrifna bergsmän, deras hustrur, barn
eller legofolk häremot till personer, gods
eller hvad helst dem tillhöra kan att
hindra, mota, kvälja eller oförrätta låta
i någon måtto vid Wår konungsliga
hämnd, plikt och vrede». Han såg äfven
till, att bergsmännen skötte grufdriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
