Ord och Bild / Åttonde årgången. 1899 / 237 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Falu koppargrufva förr och nu. Af P. O. Welander. Med 6 bilder - Kopparbergets politiska storhetstid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vatten, och det var först efter de största
ansträngningar som brytningen åter
började. Under dessa brydsamma tider
räknades det nästan som en tunga att
innehafva grufdel, och mot en kontant
erkänsla af en mugg öl och en rulle
tobak var mången nöjd att afstå sin
fjärdepart. Genom skrädning i rasen
uppehölls visserligen tillverkningen ännu några
år, men grufvan blef dock aldrig mer
så gifvande, som den var före 1687 års
ras. För jämförelsens skull meddela vi,
att den årliga koppartillverkningen
utgjorde i medeltal under perioden

1633—1699 ............... 42,435 centner

1700—1799 ............... 20,929 » och

1800—1875 ............... 14,004 »

SCHAKT I FALU GRUFVA. FÄRGLAGD GRAVYR AF S. MALGO EFTER MÅLNING AF P. VANLERBERGHE. Publicerad i London 1801.

Ehuru det icke saknas exempel på,
att bergsfrälsen uppkommo under Karl
IX:s tid, är det dock under drottning
Kristina som de flesta bergsfrälseegendomarna
uppstodo genom köp och byten.

Den mesta bergsfrälsejorden har
bildats genom köp af den förut nämnda
täktekarlsjorden och kronohemman. De
inköpta hemmanen fingo bergsfrälse
natur, mot att deras innehafvare skulle
upprätthålla grufvans bestånd. Det oaktadt
finnes ej långt efter denna tid exempel
på bergsfrälsejord utan andel i grufvan.
Genom donation hafva högst få
bergsfrälsen uppkommit. De förmåner, som
bergsfrälsemännen åtnjöto, voro frihet
från skattekolsräntan, russtjänst,
utskrifning, kronotionde och gästgifveri. Mot
dessa förmåner voro de skyldige att
betala en viss penningafgift, så kallade
durchloppspenningar, under krigstid samt
att deltaga i bergsdriften mot de till
kronan bestämda afgifterna. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>