Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Sir Edward Burne Jones. Efter Julia Cartwright för »Ord och bild» af Helen Zimmern. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sir edward b urne jones. 26i
ej olik den, som af musici hembäres
Wagner.
Det är en dyrkan, utgående från ett
parti som beundrar oinskränkt, blindt och
kritiklöst, och som naturligtvis misstager
sig i fråga om perspektivet och härigenom
öfverdrifver. Dessa förberedande
anmärkningar äro ej yttrade i afsikt att nedsätta
Burne Jones-, jag inser väl vidden och
djupet af hans oomtvistliga snille, men jag är
ej blind för hans begränsning, och det är
min uppriktiga öfvertygelse, att — liksom i
fråga om Wagner — öfverdrifvet nitiska
lärjungar genom sitt omåttliga lofordande
snarare motverkat än bidragit till, att deras
ingen saga, hvilket Ernest Renan så
vältaligt framhållit och lärt oss fatta i sina
Souvenirs de Jeunesse. I likhet med alla
kelter hade Burne Jones den förmåga af
inre vision, som är besläktad med
clairvoyancen och som sätter den, som äger den, i
stånd att skåda så lefvande, som om de stode
inför honom, de varelser, som hans fantasi
skapat. Hvarken hans föräldrar eller några
andra medlemmar af hans familj hade
någonsin visat böjelse för konsten, och
från-sedt hans keltiska ursprung finns det
ingenting som enligt de darwinska
teorierna förklarar hans begåfning. I
Birmingham, där han bodde bland icke konst-
DEN SKÖNA KVINNAN EMELLAN VII.DHETEN OCH GRYMHETEN. STUDIE TILL »KÄRLEKENS OFFER».
PENNTECKNING AF EDWARD BURNE JONES. (Ämnet hämtadt ur Spensers t The Faerie Queene».)
idols förtjänster vunnit världens erkännande.
Burne Jones var utom all fråga den
märkligaste i den grupp af unga
oxfordstuderande, som i början af femtiotalet
samlades kring Dante Gabriel Rossetti och
som genom sina bemödanden skapade åt
England en ny konstens och litteraturens
värld. Edward Burne Jones, som hans fulla
namn lyder, föddes i den stora
fabriksstaden Birmingham den 28 augusti 1833.
Hans förfäder på fädernet voro walesare,
och under hela sitt lif ådagalade Burne
Jones, att han var af keltisk stam. Ehuru
född i själfva centrum af det industriela
England, hade han i psykiskt hänseende
ärft allt hvad som är egendomligt för den
keltiska rasen. Féernas land är för kelterna
närliga människor och omgifningar, fanns
det ingenting som kunde frammana hans
anlag för konsten. Men där fanns en inre
böjelse, — om den var medfödd, hvem kan
säga det? -— och redan när han var ett
barn på fyra år, var det för honom
naturligt att tänka genom att teckna och att
roa sig med små barnsliga utkast. Man
hade då icke hunnit så långt som nu i
att uppskatta skönheten eller rättare i att
erkänna dess betydelse och mission.
Ruskins inflytande, som sedermera tyst och
halft omärkligt sträckt sig så vida på
mångfaldiga områden, var då ännu något
okändt. Under gossens uppväxttid blefvo
hans anlag ej uppmuntrade. Hans fader
lefde i små omständigheter, och troligen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
