Ord och Bild / Åttonde årgången. 1899 / 302 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Falu koppargrufva förr och nu. Af P. O. Welander. Med 9 bilder (Forts. och slut) - Falu grufva i vårt århundrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längre Bergslagets viktigaste inkomstkälla.

STORA KOPPARBERGS BERGSLAGS ENSKILDA MYNT AF KOPPAR, UTGIFVET 1722 OCH GÄLLANDE 5 MARK KOPPARMYNT. Inskrift: Gud gifwer malm. men kåhlen tryta.

I samma mån som kopparproduktionen
sjunkit, har äfven afgiften till
kronan minskats. Som förut är nämdt,
upphörde afraden till kronan år 1722.
Den återstående kopparräntan sänktes
sedermera 1770 från hvart fjärde till
hvart åttonde skeppund. År 1805
sänktes åter denna ränta till hvart tionde
samt 1856 till ytterligare hvart
trettionde skeppund. Och slutligen genom
riksdagsbeslutet 1878 borttogs
erläggandet äfven af denna lilla återstod af
grufvans tionde till kronan. Men om
sålunda grufvans tribut till staten
minskats, så hafva äfven de af kronan
beviljade privilegierna så småningom
indragits. Redan 1805 indrogos en del
förmåner, och med kopparräntans
sänkning 1856 voro förenade flere villkor.

POLSKA KOPPARMYNT, TILL HVILKA OPRÄGLADE S. K. BLINDMYNT BLIFVIT LEVERERADE AF STORA KOPPARBERGS BERGSLAG UNDER 1790-TALET.

Så afsade sig Bergslaget då sina
privilegier på koldistrikt och vedhandel,
och bönderna befriades från
erläggande af ränte- och mantalskol, vare
sig vid Avesta eller Falun.
Samtidigt afsade sig Bergslaget alla
privilegier på bergsfrälsejorden med
tillhörande skogar.

Bergslagets styrelse har äfven
undergått stora förändringar sedan början af
1800-talet. Grufve rätten, som länge
varit Bergslagets domstol och ekonomiska
styrelse, upphörde fr. o. m. 1852, och
dithörande mål förvisades till de allmänna
underrätterna. Genom kungl. bref 1853
skulle Falu grufvas styrelse hädanefter
utgöras af en bergshauptman, ordförande
och tillsatt af Kungl. Maj:t, samt två
styrelseledamöter, som valdes af
Bergslaget. I stället för de tvänne
geschwornerne, som förut voro, tillsattes en
grufingeniör af Bergskollegium. Förut hade
samtlige tjänstemän tillsatts och
underhållits af staten men hädanefter voro
endast bergshauptmannen och
grufingeniören statsämbetsmän, ehuru, liksom
öfriga af Bergslaget tillsatta tjänstemän,
af bolaget aflönade.

Det forna talrika och högt ansedda
bergsmansståndet har äfven så
småningom försvunnit. Härtill har naturligtvis
grufvans minskade afkastning bidragit,
men orsaken är ock delvis att söka i
andra förändrade förhållanden. År 1692
stadgades nämligen, att afraden ej skulle
utgöras i koppar utan i malm, som
försåldes på auktion, hvarigenom tillfälle
öppnades att drifva bergsbruk på
afradsmalmen. Häri låg fröet till söndringen
mellan bergsfrälset och bergsmansståndet.
Vidare bestämdes 1716 att
grufbrytningen skulle ske för gemensam räkning
med lika inkomst för hvarje fjärdepart:
Häri var en utväg gifven åt
grufdelägarne att utarrendera sina fjärdeparter,
ifall de icke själfva ville idka bergsbruk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>