Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Psyko-grafologiska ströftåg. Af Gurli Linder. Med 43 skriftprof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
psyko-grafologisk a ströftåg.
339
het af vetenskap. Många ha sedan byggt
vidare på den af Michon lagda grunden.
En bland de mest framstående torde vara
Crépieux-Jamin, ur hvars stora arbete
»L’écriture et le caractère» det mesta i
följande redogörelse är hämtadt.
»Mellan karaktären och stilen finnes»,
säger Jamin, »ett
ömsesidighetsförhållan-de af samma slag som mellan den förra
tekniska, den handtverksmässiga delen;
det senare innefattar de psykologiska
synpunkterna och kräfver ovillkorligen
psykologisk kunskap och skarpblick.
Teckenstudiet är »basen för de
psykologiska iakttagelser, hvilkas summa
bildar det grafologiska porträttet».
Hvilka äro då de grafologiska
tecknen? Jo, säger Jamin, det finnes lika
många »signes généraux» som det
finnes adjektiv, med hvilka man kan kva-
och gesten. Stilen kan sägas vara
sammansatt af ett stort antal små gester.»
Och vidare: »Man söker finna
betydelsen af de olika dragen i stilen genom
att betrakta dem som yttringar af
fysiologisk rörelse och genom att med
afseende på utsträckning, beständighet och
energi sätta dem i relation till
motsvarande psykologiska rörelse.»
Det grafologiska studiet sönderfaller,
enligt Jamin, i två bestämdt skilda delar:
studiet af tecknen (les signes) och studiet
af resultanterna. Det förra utgör den
lificera en stil. I denna oändliga
mångfald måste naturligtvis göras ett urval,
och i sin klassificering upptager Jamin
femtio olika slags stilar, som han
fördelar i grupper efter sex olika
indelningsgrunder. Dessa senare äro intensitet (i
betydelsen af hastighet, energi), form,
dimension, riktning, kontinuitet och
ordning. Ur det af Jamin uppställda
schemat lämnas här ett utdrag, upptagande
de vanligaste och lättast igenkännliga
stilarterna jämte dessas förnämsta
betydelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
