Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Psyko-grafologiska ströftåg. Af Gurli Linder. Med 43 skriftprof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
gurli linder.
När man i en stil konstaterat de
gra-fologiska tecknen, kan man på
deduktionens väg komma antingen till
modifikationer af karaktärsdrag, som
uppenbaras, eller till upptäckten af nya. Man
är då inne på resultantstudiet. Om t.
ex. i stilen finnas två eller flera drag,
som beteckna samma egenskap, bör man
tillägga den skrifvande denna egenskap
i hög grad. Tvenne olika egenskaper
kunna, när de förekomma tillsammans,
röja en tredje, som ej på annat sätt
finnes uttryckt i stilen. Tillvaron af
egenskaperna finhet, anpassningsförmåga och
smidighet ger rättighet att såsom ur dem
Äfven den bästa egenskap blir
obetydlig, om den icke är förenad med en
eller flera andra, som tjäna den till stöd
eller eggelse. De moraliska egenskaperna
t. ex. äro, när de ej göras fruktbringande
genom aktiviteten, att likna vid de
föresatser, med hvilka vägen till helvetet är
sten-lagd. Likaså oundgänglig är denna
egenskap på intelligensens och viljans områden.
Det finnes ytterligare fyra egenskaper
som inverka på karakteren i dess helhet,
nämligen känsligheten (la sensibilité),
därför att den innebär ett villkor för alla
det intellektuela och moraliska lifvets
handlingar, enkelheten (ia simplicité), eme-
härledd egenskap nämna diplomatisk
begåfning. Vid resultantstudiet gäller det
att taga reda på alla de modifikationer
och kombinationer, som tecknens
betydelser, sedda i psykologiskt sammanhang,
åstadkomma. »Karaktärsdragen äro som
lifliga färger, hvilka antingen modifiera
sina grannar eller absorbera dem för att
gifva nya skiftningar.»
Den förnämsta af alla resultanter är,
säger Jamin, den, som fastställer
skillnaden mellan öfverlägsenheten och
underlägsenheten. Om man förblandar dessa
båda, är ingen praktisk psykologi
möjlig. Denna distinktion är grunden för
karaktärernas differentiering.
dan den utgör basen för den
intellektuela verksamheten, för rättrådigheten och
moderationen, moderationen, därför att
den ingår som halfva innehållet i visheten
och rättvisan samt slutligen
distinktions-förmågan, därför att den är ett tecken
på verklig upphöjdhet i alla känslor;
denna sistnämnda egenskap framkallar i
lika mån respekt för andra som den
förvärfvar respekt åt den, som äger
densamma. — När vi hos en person finna dessa
fem egenskaper förenade, säga vi, att han
tillhör »la supériorité». Det är, yttrar
Jamin, aldrig förgäfves som man
underkastar en karaktär detta lika enkla som
fruktansvärda femdubbla prof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
