Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Psyko-grafologiska ströftåg. Af Gurli Linder. Med 43 skriftprof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
psyko-grafologisk a ströftåg.
343
Men af denna indelning i karaktärer,
tillhörande öfverlägsenheten eller
underlägsenheten, framgår med nödvändighet,
att tecknens betydelse endast är relativ,
ej absolut. Vid framställande af
gra-fologiska porträtt gäller det att nästan
oaflåtligt framställa en »resultant mellan
den skrifvandes värde och de speciela
dragen i hans karaktär». Se här ett
exempel! Att bokstäfverna i en stil bli
större mot slutet af orden betecknar nai-
De fem öfverlägsenhetsegenskaperna
yttra sig, enligt Jamin, i rask,
uppåtgående stil, bundna ord och t-streckets
placering till höger (»en avant»); i ojämn stil
såväl i bokstäfvernas som i ordens och
radernas dimension, rörelse, form och
riktning — i lutande stil, lätt stil och i
att bokstäfverna inuti orden äro skilda;
i enkel, naturlig, spontan stil, i måttlig
(sobre) stil, i lagom lutande stil, i något
uppåtgående, ej alltför ojämna rader eller
(der kopf kann viel vom herzen lernen
doch lernt das herz vom kopfe nichts.
Zum Andenken von F. von Schiller.)
vitet. Men I^avater skref ofta så. Och
honom kunna vi ej kalla naiv; men
renheten i hans seder och i hans religiösa
öfvertygelse ge oss rätt att tillägga honom
egenskapen uppriktighet. Vi finna samma
stildrag hos en »underlägsen» och skola
säkert få vår föreställning om hans
lättrogenhet bekräftad! Ur tecknens
grundbetydelser skall grafologen taga fram den
betydelse, som betingas genom den förut
nämnda hufvudindelningen i öfverlägsna
och underlägsna personligheter.
i mycket uppåtgående rader, följda af
andra, som sträfva i horisontel riktning,
i en stil, som innehåller tecken till
konstnärlighet, ordr.ing, naturlighet, enkelhet
samt i en àtil med lätt tryckning.
Har man i en stil konstaterat tillvaron
af de fem öfverlägsenhetsegenskaperna
eller deras motsatser, så gäller det att
taga reda på, i hvad mån
»superiorite-ten» eller »inferioriteten» faller inom
intelligensen.s, moralens och viljans olika
områden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
