Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Midsommarvaka. Af Ingeborg Kleen. Med vignett af Tyra Kleen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MipsommarVaka.
Af INGEBORG KLEEN.
Med vignett af TYRA KLEEN,
•ü
■ > n midsommarafton gick jag vid
I—"1 korsvägen och plockade nio slags
jL_J olika blommor för att lägga
under hufvudkudden och drömma om
kommande ting. Då kom en stor slända
skjutande som en meteor genom luften.
Hennes smärta, smala kropp skimrade
som solens guldstänk på mörkblåa
skogssjöars vatten och hennes vingar som när
solstrålarne sila genom furornas barr.
Hon kretsade kring mig och flög vidare,
i korta, hastiga tag.
Jag glömde de solupplysta blommorna
och följde henne. Hon flög öfver de
brokiga ängarne, öfver diken med sträft
gräs, in i småskogen, och jag följde
henne. Hon flög vidare, in i
barrskogen, där dufkullor och pyrola lyste som
stjärnor i den mörka, mjuka mossan och
Ord och bild, 8:e årg.
trastens toner kvällde som klaraste
vattenstänk ned från topparne. Anda fram
till den djupa skogstjärnen flög hon, där
furorna rundt om speglade sig svartgröna
i vattnet.
På andra sidan sjön hängde solen
kvar ännu på den mörka skogskanten;
hon dröjde med lyftade ögonlock och
kastade sina sista glödande blickar öfver
vattnet, så gled hon sakta ned bakom
trädtopparne, guldpelaren i sjön
splittrades och utplånades, och guldskimret spred
sig öfver himmel och vatten.
Jag satte mig ned på stranden och
hörde hela skogen samfälldt falla in i sin
aftonsång, — gökarnes rop frän olika
håll och orrens lekfulla och skogsdufvans
undertryckt trånfulla låt och insekternas
jämna hymn, som då och då ett surrande
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
