Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - En blick på den moderna teologien. Af N. J. Göransson. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en blick på den moderna teologien.
133
stundom alltför hårdhändt ironi möter
man väl uti hans böcker men också
kärf-het och en tyngd öfver språket, som
torde ha afskräckt mången läsare.
Redan till det yttre förete hans förnämsta
verk en tung men också gedigen
karaktär. Men å andra sidan finner man, af
samma anledning, hos honom ingen
böjelse att åstadkomma förhastade
harmonier. Han låter helst »detta vara detta»,
han låter naturen vara natur och anden
ande, han begränsar noga sin
undersökning till det område, dit han anser det
höra, och sysselsätter sig icke gärna med
någon förklaring af universum.
Det hade icke undgått Ritschls sunda
omdöme, att den konfessionela teologien
hade en bättre känsla för kristendomens
verkliga skaplynne än hvad den liberala
teologien och förmedlingsmännen hade.
Det var väl sant, att den fasthöll vid en
föråldrad form, och det var dess
svaghet; men i denna äldre form hade
religionens egendomlighet pä ett rikare sätt
gjort sig gällande, och det gaf de
konfessionela en beaktansvärd styrka.
Ritschls uppgift blef nu att ansluta
sig till det, som utgjorde de
konfessioneles styrka, och att på samma gång
vidmakthålla det vetenskapliga sträfvande,
som utgjorde den moderna teologiens
förtjänst. Men då han icke ville gå
förmedlingsmännens oklara ärenden, så blef
denna hans uppgift liktydig med att rensa
teologien från alla främmande
beståndsdelar, att uppbygga henne på hennes egen
grundval och gifva henne ett
sanningsbevis, som helt och hållet motsvarade
hennes väsende.
De konfessionela hade särskildt
hänvisat till den helige ande, för att häfda
synnerligast de äldsta teologiska
utsagorna. Härtill anknöt sig Ritschl på ett
för honom egendomligt sätt. Han kunde
uti den helige ande icke se något annat
än andelifvets högsta verksamhetssätt.
Nu hade han trott sig finna, att
ande-lifvet, om det fattas rent och utan
inblandning af den natur, som af detsamma
skall behärskas och omgestaltas, helt och
hållet hänför sig till ett ändamål.
Ande-lifvet betyder så mycket som att tänka
och vilja ett ändamål och äga kraft
att med den materiela tillvarons hjälp
förverkliga det. Hvad det sedan för
öfrigt vore, kunde han icke säga, och
han ansåg, att vi heller icke behöfva veta
det. Andens ställning till naturen är den
af en genomgående öfverhöghet, och
vi ha därför att erkänna detta och att
icke sammanblanda dessa två områden.
Aktade man nu på religionens
egendomlighet, så skulle det visa sig,
menade Ritschl, att man lättast komme
till rätta med alla dess frågor, om man
fattade den som andens praktiska lag,
hvilken satte anden i stånd att bibehålla
sin öfverhöghet. Man skulle ju kunna
upptäcka spåren af denna sanning redan
i de allra lägsta religionsformer, ty hvad
äro dessa annat än andens öfvernaturliga
verksamhet att upprätthålla sin karaktär
af ändamål och att kunna förverkliga
det, i trots af naturens hämmande
inverkan. Detta andens syfte till
herravälde är visserligen både otydligt och
orent på religionens lägsta stadier, men
det finnes dock äfven där, ty det är det
mest kännetecknande draget i allt hvad
religion heter.
Men det var icke egentligen genom
en betraktelse af dessa lägre former som
Albrecht Ritschl kom till sin åsikt om
all religions väsen. Hans blick var
alltid företrädesvis riktad på kristendomen.
Där såg han, att Kristi medvetande och
verk måste utgöra det högsta och
fullkomligaste uttrycket af andens praktiska
lag; ty där uttalades och tillämpades den
sanningen, att personligheten, då han har
ett heligt mål, måste skattas högre än
hela den naturliga tillvaron. Men inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
