Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Från Viktor Rydbergs diktarverkstad. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
karl warburg.
och dig bjuder försjunka i känslornas värld.
Och när nattliga stormarne kämpa sin strid,
vill hon sofva ditt barnsliga hjärta i ro
med den heliga vaggsång om kärlek och frid,
som är diktad i Edén af oskuld och tro.
Trots all yttre likhet är det ju två
skilda dikter, och Rydbergs yttrande, att
stycket i dess nya skepnad skulle vara
den äldsta till tanken, förefaller
öfverraskande. Ty låt vara, att redan den
filosofiska Drömlifs-tanken med dess
djupsinniga, natursymboliska innehåll och dess
hela släktet omfattande paradishopp
föresväfvat den unge Viktor Rydberg —
hvilken dock näppeligen då skulle
mäktat gifva dikten en så djup, af
lifserfa-renhet och spekulation mättad innebörd
som sedan blef fallet :—, så är dock »Två
i sadeln» ett poem, i hvilket det rent
erotiska utgör det centrala; skalden tilltalar
den fångade skatten med älskarens
glödande ord och spörjer den tama dufvan, om
hon vill till örngått välja en biltog barm.
I »Drömlif» åter talar ryttaren om det
förgängligas och det evigas gåtor för det
älskade barn, som med honom ilar bort
på drömmarnes stråt och ger en
natur-symbolisk tolkning af ideala tankar, en
»det skapades bikt i bildspråk», såsom det
heter i en variant af dikten.
Bland Rydbergs papper ligga
nämligen ej mindre än två varianter af denna
dikt, tydligen tillkomna innan »Drömlif»
trycktes. I dessa förekomma ytterligare
några strofer, som skalden senare
utelämnat.
Den ena, inskjuten mellan den
nuvarande diktens sjunde och åttonde
strofer, lyder sålunda — det gäller
»skapelsen som drömmer om Gud»:
Se hon formar symboliskt de tankar du tänkt,
åt hvad hjärtat har kännt ger hon färg och
gestalt.
Och den slöja, som förr öfver tingen var sänkt,
hon är lyft, och du skådar nu själen i allt.
Och hvar trängtan dig grep i en anande stund
har fått stämma i smekande bölja och vind,
och där smyger en älfva på äng och i lund
för att svalka din panna och smeka din kind.
De båda andra, afsedda att afsluta
dikten eller möjligen att inskjutas
framför den nuvarande slutstrofen, lyda:
När han klagar i natten, den höstlige vind,
är det ej öfver ängarnes blomster som dött;
o, han sörjer de härjade rosor på kind,
som för lustarnes fläktar sin krona förstrött,
men befrielsemorgonens purprade våd
får sin glans från de rosor, hvars fägring förgått,
medan styrkande tanken om härliga dåd
ur sin blomkalk i tidernas sköte de sått.
O, så löga dig stark i det ensliga bad,
dröm dig in i naturens förtrollande dikt,
i hvars lefvande tecken, från blad och till blad,
du i bildspråk förnimmer det skapades bikt,
tills förnyad i krafter du väcks ur din dröm
för att känna med mänskor i ve och i väl,
tör att strida och lida, men göm dig, o göm
af den samklang du hörde en ton i din själ.
Dessa strofer, som strökos i den
slutgiltiga dikten, betona ytterligare dess
natursymboliska, på sina ställen t. o. m.
en smula panteistiska kynne.
Äfven till en annan dikt hörer en rätt
märklig, nu bortfallen strof. Det är
»Den flygande holländaren». Denna dikt,
som först offentliggjordes i »Nu» 1876,
aftrycktes i Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning den 14 oktober samma år,
men då insköt Rydberg mellan 22:dra
och 23:dje stroferna följande nya strof,
hvars profetia om ett kommande
Mes-siasrike är befryndad med ställen i
»Prometeus och Ahasverus»:
Jag varit vid Jordanens strand:
ett oljeträd där står,
som tvinat har i öknens sand
så många hundra år;
det lefver dock, och när en gång
det slår i blommor ut,
då höjes världens frihetssång,
och kvalens tid är slut.
Strofen bibehölls i ett särtryck i 25
ex. (Göteborg 1878) men afglömdes eller
uteslöts med vilje ur diktsamlingen 1882.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
