Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Rembrandt-utställningarna. Af Karl Madsen. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 14 bilder (Fortsättning och slut) - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rembr a nd t-ut ställningarna.
547
klang fanns det mycket som genast förde
tanken på Velasquez. En och annan har
vèrkligen trott, att det var en studie af
Velasquez. Men säkerligen med orätt. Det
var dock Rembrandts hand som hade
målat hvarje penseldrag, och det var
Rembrandts själ "som meddelade oss denna djupt
älskvärda uppfattning af ett par goda
barnaögons mildhet och tindrande lif.
Utställningen i London visade en
studie efter en ung brunögd och brunlockig
kvinna, som satt insvept i en hvit päls.
Förmodligen har modellen hvilat sig efter *
att hafva suttit för målaren med blottad
öfverkropp och har kastat löst omkring
sig pälsen, som stod så vackert emot
hennes skära hudfärg, att Rembrandt också
fick lust att måla henne så. Han har
stegrat målningens prakt genom att till vänster
anbringa en mattröd gardin och nedtill till
höger en skarlakansröd duk. Men det
bästa var dock här, såsom i nästan alla
Rembrandts porträttstudier, uttrycket, det älsk-
ligt goda, trofasta uttrycket i de bruna
ögonen. Det är väl allt skäl att tro, att
modellen var Hendrikje Stolfels, Rembrandts
hushållerska, som af de flesta antogs vara
hans lagliga hustru och som säkerligen
också hade blifvit det, om icke Rembrandt enligt
Saskias testamente skulle halva gått miste om
hälften af arfvet genom att gifta sig på nytt.
Det är också henne vi tro oss se i damporträttet
i Köpenhamn, i målningen af den döende
Jakob i Kassel, i målningen af Boas och
Ruth, men vi äga intet porträtt, om
hvilket vi med säkerhet veta, att det
framställer henne. I många fall är det mycket
svårt att afgöra, om det verkligen är
samma modell som åter möter oss; öfver
nästan alla de studier och porträtt af unga
kvinnor, som Rembrandt målade under sina
senare år, synes det hafva lagt sig en
åter-glans af de själens sköna egenskaper, som
han i tacksam beundran hade funnit hos
denna ena. Det fanns dock i Amsterdam
en härlig studie af en ung kvinna, som
doktor arnold tholinx. Tillhör M:me Édouard André.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
