- Project Runeberg -  Ord och Bild / Åttonde årgången. 1899 /
565

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Rättskänslan i våra dagars Frankrike och Dreyfusaffären. Af Carl G. Laurin. Med 19 bilder (Fortsättning och slut)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rättskänslan i våra dagars frankrike och dreyfus-affären. 19

fick han besök af en officer. Man vet ej
hvad som passerade dem emellan. Då
vaktaren en stund efter officerens besök
skulle se till fången, badade öfversten
i sitt blod med ett ohyggligt sår i
halsen. En blodig rakknif låg bredvid honom.
Dödssättet betecknades som själfmord.

Hufvudvittnet i 1894 års krigsrätt,
som hade alla »bevisen» i sitt förvar,
hade således tyckt, att »judens»
skuldregister borde ökas. »Jag har handlat
för mitt lands väl», hade den nationele
förfalskaren svarat, häpen öfver de
allvarliga, tänkande minerna hos de herrar,
hvilkas lättsinniga umgående med eden
han nyligen i samma aflar fått beundra
och till hvilkas bästa — jämte sitt eget
— han förfalskat.

Henrys bekännelse var ett
förlamande slag för revisionsfienderna; general
Boisdefifre bad om sitt afsked, och de
generaler, som aflagt ed på det falska
dokumentet, voro under ett par dagar
rätt blyga. Den »bottenhederlige»
Mé-line, hvars kabinett redan förut kände
till förfalskningen men, som en af
ministrarne, Rambaud, uttryckte sig,
»ansåg bäst att ej säga något om den»,
gaf Cavaignac en liten skrapa i sin
tidning République Française. »Hade
Cavaignac nöjt sig med en enkel
hänvisning till ’la chose jugée’, så hade
allt bråk undvikits.» Dessa cyniska
ord väckte allmänt bifall, och styrkt af
medvetandet om den allmänna meningens
ohederlighet, försökte generalstabspartiet
ännu att hindra revisionen. Cavaignac
lämnade ministären Brisson och förklarade sig
fortfarande mot revision. Den nye
krigsministern blef general Zurlinden, den
samme som ansåg »bruket inom armén»
tillåta en officer att förtjäna pengar på
kvinnors vanheder och skrifva hotelsebref
till statschefen, hvilkens personlige vän

r

öfverste henry.

Zurlinden var. Det ser ut som om hans
inträde i kabinettet varit ett förräderi,
öfverenskommet mellan honom och Félix
Faure. Under sken af revisionsvänlighet
skulle generalen, som en månad förut
hänsynslöst understödt de uppenbara
brottslingarne Esterhazy och du Paty,
ingå i ministèren och, sedan han sett i
papperen, förklara som sin oryggliga
mening, att Dreyfus blifvit rättvist dömd.
Så fort han åter blifvit militärguvernör
öfver Paris, afkastade han masken och
gick i sin brottsliga fräckhet så långt,
att han ryckte Picquart ur civilfängelset
och kastade honom i militärfängelset,
anklagad för att ha förfalskat(l)
rörpostbref-vet (se sid. 505), på hvilket man i
generalstaben gjort lika dumma som brottsliga
raderingar för att sedan anklaga Picquart
för dem.

Fru Dreyfus inlämnade ännu en
ansökan om revision till justitieministern,
grundad på motsägelser emellan 1894

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1899/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free