Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ellen Key. Ett utkast af Hellen Lindgren. Med 4 bilder - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’620
hellen lindgren.
skola resa sig mot vissa reformkraf, som
alltid skola framkalla olycka och strid.
Ellen Key har ofta kastat blickarna
på problemet individualism och socialism.
Alltför litet af det praktiska lifvets tvång
och associationsnödvändighet torde
ingå i hennes uppfostringsplan för
mänskligheten. Liksom hon ur barnets värld
vill bannlysa riset, så vill hon också
gärna ställa riset och tvånget som
obrukbara öfverflödsartiklar i samhällslifvets
hushållning.
Hennes medlidande med den felande
är kanske för stort, hennes lärometod
på öfvertygelsens väg, om den skulle
artmänt tillämpas, kanske för ästetiskt
smeksam. Syndaren skall själf gissla sig
och bringas att inse sin dårskap —
detta är godt och väl. Men om han nu
icke vill det och icke vill upplysas? Skall
han då icke straffas? Det finnes ett
straffsystem, som bör användas så litet som
möjligt men som aldrig torde bli
föråldradt, så länge förhärdelse och dumhet
finnas, det heter med andra ord
disciplinär våldsmakt, befallning och hot — det
heter helt enkelt att i vissa
undantagsfall behandla människor, som ha
förverkat rätten att kallas förnuftiga
personer, icke som personer men som
oförnuftiga. Det kan låta mycket litet
humanitärt att förorda ett torrt
lydnadskommando mot tänkande och kännande
varelser, men i kampen mot hvart enda
fall af mänsklig djuriskhet fordras en
viss härskaråtgärd, som tämjer med
makten af en lagstiftande viljas
öfverlägsenhet. Det finnes alltså ett
hälsosamt förtryck, lika väl som det finnes en
naturlig slafviskhet. Detta naturliga
öf-ver- och underordnande människor
emellan, detta individens regentspråk, som
tar tonen af mystiskt orakelspråk, har
sin grund i ett af naturen skapadt system
med sina klasser och sin rangordning
och ej i någon till ett visst förtryckare-
partis tjänst påfunnen samhällsordning.
Intelligens, bildning och en kraftig vilja
äro naturliga maktmedel, som lätt kunna
urarta, men det naturliga
maktmedvetandet hos den andliga öfverklassen skall
alltid motsätta sig nivellerings- och
jämlikhetsprinciperna. Det är denna
andliga förnämhet och dess fordringar och
maktbegär, af Nietzsche öfverdrifvet
framställda som särskild öfvermänniskomoral,
som utgöra en så svår fråga att lösa för
den moderne demokraten med
kultursympatier. Vill man se verkligheten
ärligt i ögonen, måste man emellertid
erkänna, att både våld och tvång och
själftagen myndighet ingå i ett
kultursamhälles beståndsdelar. Det tyckes vara
en samhällsordningens kulturlag, att
öfverheten icke bär svärdet förgäfves. Synd,
som kräfver hårdhet och tuktan,
brottslighet, som kräfver straff, dumhet, som
kräfver nedhyssjande, majoritetsförtryck,
som kräfver listig politik hos den
minoritet, som vill segra, allt detta är
obehagliga fakta, hvilkas räckvidd kanske
Ellen Key icke tillräckligt insett, därför
att hon tillmätt för stor makt åt
förnuftigheten här i världen. Ofullkomlighet,
som måste tvingas att lyda medels stryk
och arrest, är en erfarenhet, som hon
hälst icke tänker på. Hon tror med
andra ord icke på ondskan och på det
rent negativa som på en ond makt. Det
är kanske på en gång en välsignelse
och en fara, att så få goda kvinnor tro
på denna mörkrets makt och dess
förmåga att skapa vidunderligheter och
fenomen af ondska. De förlora därför
heller aldrig hoppet om en natur, som
håller på att gå i kvaf. Det är därför
de så ofta lyckas rädda, hvad som synes
räddningslöst förloradt. I någon mån
är det så också med Ellen Key.
Stormens verklighet och skeppets nöd kan hon
tro på, men på skeppsbrottets verklighet
tror hon i grunden icke. Därför bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
