Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Augustinätter. Af Anna M. Roos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUSTINÄTTER.
Af ANNA M. ROOS.
I.
Högt ofvan vikens skumma, gråa vatten
tyst glida skyar fram i tysta natten,
svepa mörka vingen
öfver mörka trän —
hvadan vet ingen,
ingen vet hvarthän.
Suckande, ängsligt brusar ännu fjärden.
Drömmande, dunkel, gåtfylld hvilar världen.
Andlöst frågor hafva
sig ur hjärtats bo,
spörja och bäfva —
böljor utan ro.
Skuggor vi äro, som i natten glida,
komna hit att kämpa, älska, längta, lida,
nalkas jorderingen,
sväfva åter dän —
hvadan vet ingen,
ingen vet hvarthän.
Du är oss nära och Du är oss fjärran,
Oändlige, till hvilken hjärtat trår.
I tystnaden där är en röst från Herran;
i nattens ro till Dig vår tanke går.
Den själ, som gripits af oändligheten,
ej jordisk glädje helt kan fängsla mer:
midt uti lifvets sol dess blick, förveten,
dock in i evighetens gåtor ser.
II.
Rundt om mig höga furor stå och tiga
och sträcka som i längtan grenar opp.
Till Dig allena alltets tankar sliga,
Oändlige, Du är vår bön, vårt hopp.
Där blänka stjärnor fram i dunkla kvällen —
vår längtan bortom alla stjärnor når.
Där hvilar natt och stillhet öfver tjällen —
Oändlige, till Dig vårt hjärta trår.
Hör, från en enslig hydda sakta sväfvar
en konstlös sång, som följs af cittrans ljud:
det är ett barn, hvars späda stämma bäfvar,
när som den höjs i lof till Herren Gud —
en sång om huru hjärtats tysta drömmar
alltjämt, alltjämt till Fadershemmet trå —
Oändlige, till Dig hvar känsla strömmar,
till Dig allena alltets tankar gå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
